PROFILPELAJAR.COM

	Piteå stad; Före detta kommun
	Rådhustorget
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Norrbotten
Län	Norrbottens län
Kommun, nu	Piteå kommun
Centralort	Piteå
Inrättad	12 maj 1621
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Piteå kommun
Befolkning, areal
Folkmängd	7 402 (1960-11-01)
Areal	46,54 kvadratkilometer (1961-01-01)
- därav land	43,4 kvadratkilometer
- därav vatten	3,14 kvadratkilometer
Bef.täthet	170,55 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	65°19′06″N 21°29′02″Ö / 65.318330555556°N 21.483780555556°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Piteå och Älvsby tingslag (1943-01-01–)
Domkrets	Piteå rådhusrätts domkrets (–1942-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod	2581
	Redigera Wikidata

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Piteå stad. För orten se Piteå, för dagens kommun, se Piteå kommun.

Piteå stad var en stad och kommun i Norrbottens län. Centralort var Piteå och kommunkod 1952-1970 var 2581.

Administrativ historik

Piteå fick stadsprivilegier den 12 maj 1621 vid Öjeby kyrka i Öjebyn men flyttades till sin nuvarande plats 1667 efter en brand året innan.^[2] Den 1 januari 1863 inrättades Piteå stad som stadskommun när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.^[3]

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

1940 - Enligt beslut den 31 mars 1939 överfördes till Piteå stad och Piteå stadsförsamling från Piteå landskommun och Piteå landsförsamling vissa områden med 838 invånare^[4] omfattande en areal av 2,86 kvadratkilometer, varav 2,46 kvadratkilometer land. Samtidigt överfördes andra områden i motsatt riktning med 147 invånare^[4] omfattande en areal av 0,73 kvadratkilometer, varav allt land.^[5]
1941 - Enligt beslut den 15 mars 1940 överfördes från staden till Älvsby landskommun och Älvsby socken ett obebott^[6] område omfattande en areal av 8,40 kvadratkilometer, varav 8,07 km² land.^[7]
1967 - Piteå landskommun, Hortlax landskommun och Norrfjärdens landskommun inkorporerades i staden.
1971 - Enligt beslut den 3 april 1970^[8] överfördes från Piteå stad och Piteå stadsförsamling till Skellefteå kommun och Byske församling i Västerbottens län ett obebott område med en areal av 4,62 kvadratkilometer, varav 4,32 km² land.^[9] Området bestod av fastigheten Romelsön 1:1 som omfattade ön Romelsön.^[8]

Den 1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Piteå stad ombildades därmed till Piteå kommun.^[10]

Judiciell tillhörighet

Piteå stad hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt fram till den 1 januari 1943 (enligt beslut den 30 juni 1942), då den lades under Piteå domsaga och Piteå och Älvsby tingslag.^[7]

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende hörde staden till Piteå stadsförsamling, utbruten 1686 ur Piteå landsförsamling.^[11]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0189^[12] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I fält av silver ett rött avhugget renhuvud med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.^[13]

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 25 januari 1946. Vapnet förs idag av den nuvarande Piteå kommun. Se artikeln om Piteå kommunvapen för mer information.

Geografi

Piteå stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 52,68 km², varav 45,15 km² land.^[3] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1954 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 46,54 km², varav 43,40 km² land.^[14]

Tätorter i staden 1960

I Piteå stad fanns del av tätorten Piteå^a, som hade 7 111 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 96,1 procent.^[15]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Piteå stad 1805–1970^[16]

År			Folkmängd
1805			899
1810			634
1820			967
1830			1 216
1840			1 172
1850			1 405
1860			1 554
1870			1 800
1880			2 337
1890			2 691
1900			2 655
1910			2 632
1920			3 043
1930			3 102
1935			3 405
1940			4 259
1945			4 895
1950			5 568
1955			6 466
1960			7 402
1965			8 470
1970			9 439
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960-1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkningen den 1 november 1970 i det område som staden omfattade när den blev del av Piteå kommun 1 januari 1971.

Näringsliv

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:^[17]

40,2 procent av befolkningen levde av industri och hantverk
19,7 procent av handel
18,3 procent av offentliga tjänster m.m.
11,3 procent av samfärdsel
3,9 procent av jordbruk med binäringar
2,9 procent av husligt arbete
0,0 procent av gruvbrytning
3,6 procent av ospecificerad verksamhet.

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 8,2 procent i träindustrin, 5,6 procent i pappers- och grafiska industrin, 18,1 procent med varuhandel och 11,2 procent med hälso- och sjukvård samt personlig hygien. 13,0 procent av förvärvsarbetarna arbetade i en annan kommun.^[17]

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1919

2

4

7

8

2

4

7

8

21

66,3

20

1920

2

3

7

9

2

3

7

9

21

38,0

19

1922

1

3

8

9

1

3

8

9

21

48,5

20

1926

9

3

2

7

9

3

2

7

21

48,2

21

1930

9

1

2

9

1

2

9

21

65,6

21

1934

1

9

2

9

1

9

2

9

21

65,5

21

1938

1

10

1

9

1

10

1

9

21

58,7

20

1942

1

13

1

6

1

13

1

6

21

61,8

18

3

1946

3

11

2

5

3

11

2

5

21

71,1

18

3

1950

1

13

4

3

1

13

4

3

21

80,0

18

3

1954

1

21

3

5

21

3

5

30

81,1

26

1958

1

21

1

2

5

21

2

5

30

83,4

26

1962

1

20

1

4

20

4

30

83,0

27

1966

5

28

7

4

2

4

5

28

7

4

50

86,1

46

Övriga 1922 var Vänstersocialisterna

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Rådhusrätten i Piteå

Piteå stad hade egen jurisdiktion med rådhusrätt, som lydde under Svea hovrätt fram till 1936 och sedan under Hovrätten för Övre Norrland. Rådhusrätten upphörde den 1 januari 1943 då Piteå stad lades under landsrätt i Piteå domsaga och Piteå och Älvsby tingslag.^[18]

Borgmästare

se även Lista över borgmästare i Piteå

Ämbetstid	Namn
13 november 1789-4 mars 1808	Anders Ottonius
24 juli 1829–6 maj 1843	Carl Erik Stenberg
1885-1917	Arvid Bergdahl
1917-1920	David Markström (tillförordnad)
1920-1941	David Markström
1942	Vakant^[19]