Olympiska sommarspelen 2008 var de tjugosjätte anordnade moderna olympiska sommarspelen (under den 29:e moderna olympiaden) och hölls i Peking i Kina mellan 8 och 24 augusti2008. Den officiella logotypen för spelen var "Dansande Peking", där tecknet 京 ur namnet 北京, Bei-jing 'Norra huvudstaden', hade omformats så att det liknar en dansande idrottare. Spelens motto var "En värld, En dröm" (kin. 同一个世界 同一个梦想, Tóng Yíge Shìjiè Tóng Yíge Mèngxiǎng). 302 grenar i 28 olika sporter hölls; en mer än OS i Aten 2004. Invigningen startade den 8 augusti 2008 (08-08-08) klockan 20.08 lokal tid.
Bortsett från vissa fotbollsmatcher hölls de flesta tävlingarna i Peking. Undantaget var hästsporten, som i sin helhet hölls i Hongkong. Många arenor samlades i den nybyggda Olympiaparken, bland annat huvudarenan, där invignings- och avslutningsceremonierna hölls. Det var en helt nybyggd arena, Nationalstadion (Fågelboet), som tar 91 000 åskådare. Bredvid denna finns även Nationella simstadion och Nationella inomhusstadion, båda nybyggda inför OS.
Totalt användes 37 arenor för tävlingar, varav vissa var tillfälliga arenor som endast användes under OS. Många andra arenor hade tillfälligt större kapacitet för publik under olympiaden.
Emblem
Den olympiska elden
Det officiella emblemet för OS i Peking 2008 hette "kinesiskt sigill - dansande Peking" och kombinerade kinesisk kalligrafi med olika idrottsliga figurer. Gestalten föreställer den kinesiska figuren "Jing".[2]
Verket symboliserar fyra olika budskap:
Kinesisk kultur
Kinas röda färg
Peking välkomnar världens alla vänner
Att utmana det extrema och nå det perfekta samt att främja det olympiska mottot "Citius, Altius, Fortius" (snabbare, högre, starkare).
Förutom att representera var sitt populärt kinesiskt djur plus den olympiska elden hade de fått var sitt tvåstavigt namn. Om man tar den första stavelsen i varje maskots namn får man en mening, "Bei Jing Huan Ying Ni", som betydde "Välkommen till Peking".
Slogan
Den 26 juni2005 avslöjade Beijing Olympic Committee att slogan för de Olympiska sommarspelen 2008 blir ”En värld - en dröm” (förenklad kinesiska: 同一个世界 同一个梦想, traditionell kinesiska: 同一個世界 同一個夢想 och pinyin: Tóng Yíge Shìjiè Tóng Yíge Mèngxiǎng).[4] Sloganen valdes från över 210 000 kandidater från hela världen, eftersom den uppmanade världen att enas och gå med den olympiska känslan och bygga en bättre framtid för mänskligheten.
Ovan är 31 sporter listade, men Internationella Olympiska Kommittén räknade endast med 28 sporter. Skillnaden är att IOK räknar baseboll och softboll som samma sport, samt att vattenpolo och konstsim räknas som varianter av simning.[5]
Kalender
Varje blå box representerar en tävling, exempelvis ett kval, den dagen. De gula boxarna representerar en prisutdelning för en sport. Siffran i boxen representerar antalet finaler som hålls den dagen.[6]
Kompletta och detaljerade tävlingsprogram finns i respektive sports artikel.
Efter tävlingen lämnade Ivan Tjichan och Vadzim Dzevjatoŭski positiva dopningprov med den förbjudna substansen testosteron.[20] Båda överklagade avstängningarna till Idrottens skiljedomstol som i juni 2010 hävde avstängningarna med hänvisningar till bristande provtagningsrutiner och skillnader mellan A- och B-prov.[21]
Internationella olympiska kommittén valde 2016 att, med den allra senaste testtekniken, av totalt 4500 prov omtesta proven från idrottare som skulle kunna vara aktuella för OS i Rio de Janeiro. Omtestning av dopningsprov från OS i Peking 2008 visade att av 454 prov innehöll 31 förbjudna medel. Idrottarna är från tolv olika nationer i sex olika idrotter och 14 är från Ryssland. Idrottare som var dopade under OS 2008 och 2012 kommer inte att få starta i Rio de Janeiro.[22]
Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2022-07) Motivering: Ja, hur blev det med det?Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
De olympiska sommarspelen 2008 hade tillmätts en politisk betydelse som jämfördes med olympiska sommarspelen 1936 i Berlin. Folkrepubliken Kina hade sedan revolutionsledaren Mao Zedongs död 1976 genomgått en omfattande politisk omorientering och de senaste årtiondena upplevt en ekonomisk tillväxt utan motstycke. Det var ett "nyrikt" Kina som arrangerade OS, inte "kulturrevolutionens cyklister" i Mao-jackor. Men det var fortfarande ett Kina som kommunistpartiet höll i ett "järngrepp" och där mänskliga rättigheter undertryckts. Regimen hade intresse av att stolt visa upp vad som åstadkommits i materiell väg, utan att störas av politiska protester.
Det hade riktats en hel del kritik mot att Kina fick anordna OS. Kritiken handlade inte om sport utan kritik mot Kinas politiska system och den politik landets ledning förde. Det handlar bland annat om deras syn på mänskliga rättigheter, till exempel att Kina tillämpat dödsstraff, för kritiker till kommunismen och den kinesiska staten och att eftersom Kina klassas som diktatur så kan man se det hela som en slags propaganda för deras politik.[25]
Kritikerna har sagt att OS ger en enorm positiv propaganda för Kina och dess regering, vilket många inte velat att den kinesiska regeringen skall få. Det förekommer dock så mycket motpropaganda från personer kritiska till Kina att propagandavärdet av OS inte blir så stort.
Under ett av IOK:s besök i Kina under 2005 kom det fram att regimen hade för avsikt att kräva uppgifter om utländska journalisters religiösa tillhörighet innan de släpps in i landet i samband med OS. Falungong-utövare göre sig icke besvär.[26]
I september 2007 blossade "Burmahändelserna" upp och tal om bojkott av OS, även av tävlingarna, blev allt mer intensiv.
Totalt deltog 204 länder i spelen 2008. Detta innebar att alla utom en av de nationella kommittéerna i världen ställde upp med trupper. Marshallöarna, Montenegro och Tuvalu debuterade vid dessa spel. Det enda landet som inte ställde upp var Brunei.
^Grundström, Marlene (2006) [2006]. ”4- OS och de mänskliga rättigheterna i Kina”. i Edvard Agrell. Beijing 2008 - Spelet om de mänskliga rättigheterna legitimerat förtryck eller öppning för reformer. Stockholm: Kristdemokratiskt Internationellt Center, Sida. sid. 19
.JPG)
_pictogram.svg){kind=small}
_pictogram.svg){kind=small}
_pictogram.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
_pictogram.svg){kind=small}
