Mårten Bernhard Söderling

Mårten Bernhard Söderling
Född24 mars 1768
Varbergs församling, Sverige
Död3 oktober 1836[1] (68 år)
Karl Johans församling[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningOrgelbyggare, färgare
BarnJohan Niclas Söderling (f. 1802)
Emanuel Söderling (f. 1806)
Carl Fredrik Söderling (f. 1813)
Redigera Wikidata

Mårten Bernhard Söderling, född 24 mars 1768 i Varberg, död 3 oktober 1836 i Göteborg, var en svensk orgelbyggare, färgare och salteriinspektör.

Biografi

1791 blev Söderling lärling hos färgaren Johan Fredrik Franke i Varberg. Han blev omkring 1794 gesäll därstädes.[2][3][4][5] Söderling flyttade 1796 till Mariestad och bosatte sig på tredje roten nummer 8. Där kom han att arbeta som färgare och fabrikör. Söderling gifte sig omkring 1800 med Maria Christina Eriksdotter Friberg.[6][7][8][9][10][11]

År 1804 flyttade de till Skövde.[12] 20 april 1809 flyttade de till Håbergs säteri i Flo socken. Där arbetade Söderling som inspektor.[13][14] Från 24 augusti 1810 bodde de på Restad i Naglum, där Söderling arbetade som inspektor.[15][16][17] Flyttade 8 oktober 1811 till Saltkällan i Foss socken, där han arbetade inom samma yrke.[18][19]

Familjen flyttade 1813 till Marienabbe i Marieberg, Göteborg, där Söderling var inspektör för fisksalterierna. Flyttade 1825 till Svärdsfisken 75.[20][21][22][23] Flyttade 1829 till Justitia 80 i Göteborgs Karl Johans församling, Göteborg.[24][25][26] Söderling avled där den 3 oktober 1836 och begravdes 7 oktober samma år.[27]

Familj

Söderling gifte sig omkring 1800 med Maria Christina Eriksdotter Friberg (Flyberg) (1777–1825).[28] De fick tillsammans barnen Johanna Lovisa (1800–1800),[29] Johan Nikolaus Söderling (1802–1890),[30] Johanna Lovisa (född 1804), Emanuel Söderling (1806–1853), Carl Fredrik Söderling (1813–1872),[31] och Mårten August (1818–1820).[32]

Söderlingska orgelbyggeriet

Han var även vid sidan av verksam som orgelbyggare i det Söderlingska orgelbyggeriet fram till omkring 1830. Hur han lärt yrket är inte känt. Han byggde ett fåtal orglar, de senare troligen som kompanjon med sonen Johan Niklas. Även de två andra sönerna Emanuel och Carl Fredrik kom att ägna sig åt orgelbyggeri i den firma J N, E & C Söderling som de bildade i början av 1830-talet, med Johan Niklas som den ledande.

Verkförteckning

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1818 Lundby gamla kyrka Göteborgs
6 Nej/Ja En ny orgel byggdes 1969 av Lindegrens Orgelbyggeri AB, Göteborg.
1823 Västra Tunhems kyrka Skara
10 Nej/Ja Byggd tillsammans med sonen Johan Niclas Söderling. En ny orgel byggdes 1905 av Johannes Magnusson, Göteborg.
1826 Norra Härene kyrka Skara 6 1/2 Nej/Nej Byggd tillsammans med sonen Johan Niclas Söderling. En ny orgel byggdes 1892 av Carl Axel Härngren, Lidköping.
1826 Holsljunga kyrka Göteborgs
8 Nej/Ja Orgeln flyttades över till nya kyrkan 1835. En ny orgel byggdes 1902 av Salomon Molander & Co, Göteborg.
1827 Fässbergs kyrka Göteborg 6 Nej/Nej En ny orgel byggdes 1887 av Salomon Molander & Co, Göteborg.
1828 Rommele kyrka Göteborgs
5 1/2 Nej/Ja Verket först flyttat till Flundre hembygdsgård i Lilla Edet. Sedan överlåtits till Göteborgs universitet.
1830 Svenljunga kyrka Göteborg 10 Nej/Nej Byggd tillsammans med sonen Johan Niclas Söderling. En ny orgel byggdes 1929 av Åkerman & Lund, Sundbybergs stad.
1831 Sexdrega kyrka Göteborg 9 Nej/Nej Byggd tillsammans med sonen Johan Niclas Söderling. Orgeln var placerad på läktaren i koret. En ny orgel byggdes 1892 av Levin Johansson, Liared.

Medarbetare

  • 1797 - Christopher Merrkelt (född 1775). Han var gesäll hos Söderling.
  • 1798 - Adam Jansson (född 1786). Han var lärling hos Söderling.
  • 1799 - Carl Peter Fogelin (1784–1862).[33] Han var lärling 1799 hos Söderling. Fogelin blev senare rådman.
  • 1802–1804 - Johan Fredrik Ahlgren (född 1788). Han var lärling hos Söderling.
  • Jacob Berg. Han var gesäll hos Söderling.
  • 1828–1829 - Anders Söderberg (född 1802). Han var snickargesäll hos Söderling.

Källor

Referenser

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 19 maj 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Varbergs stadsförsamling (N) AI:1 (1785–1796) Sida: 156
  3. ^ Hallands läns landskontor (N) EIII:78 (1794) Sida: 565
  4. ^ Hallands läns landskontor (N) EIII:79 (1795) Sida: 619
  5. ^ Hallands läns landskontor (N) EIII:80 (1796) Sida: 37
  6. ^ Mariestad (R) B:1 (1791–1799) Sida: 20
  7. ^ Mariestad (R) AI:10 (1793–1796) Sida: 41
  8. ^ Mariestad (R) AI:11 (1796–1802) Sida: 62
  9. ^ Mariestad (R) AI:12 (1802–1810) Sida: 95
  10. ^ Skaraborgs läns landskontor (R) EIb:205 (1799) Sida: 356–357
  11. ^ Skaraborgs läns landskontor (R) EIb:207 (1800) Sida: 689
  12. ^ Skövde stadsförsamling (R) B:1 (1768–1824) Sida: 123
  13. ^ Skövde stadsförsamling (R) B:2 (1769–1825) Sida: 150
  14. ^ Flo (R) AI:2 (1796–1811) Sida: 219
  15. ^ Flo (R) B:1 (1771–1828) Sida: 74
  16. ^ Mantalslängder 1642–1820 Älvsborgs län 1642–1820 (P) 134 (1811) Sida: 167
  17. ^ Vänersborg (P) AI:1 (1810–1812) Sida: 6
  18. ^ Foss (O) AI:2 (1804–1811) Sida: 30
  19. ^ Foss (O) AI:3 (1811–1819) Sida: 33
  20. ^ Göteborgs Marieberg (O) AI:2 (1812–1818) Sida: 166
  21. ^ Göteborgs Marieberg (O) AI:3 (1817–1820) Sida: 150
  22. ^ Göteborgs Marieberg (O) AI:4 (1821–1824) Sida: 212, 227, 349
  23. ^ Göteborgs Marieberg (O) AI:5 (1825–1828) Sida: 346
  24. ^ Göteborgs Karl Johan (O) AI:2 (1829–1834) Sida: 482–483
  25. ^ Göteborgs Karl Johan (O) AI:3 (1835–1836) Sida: 390
  26. ^ Göteborgs Karl Johan (O) AI:4 (1837–1839) Sida: 414
  27. ^ Göteborgs Karl Johan (O) C:1 (1823–1837) Sida: 449
  28. ^ Göteborgs Karl Johan (O) C:1 (1823–1837) Sida: 357
  29. ^ Mariestad (R) C:5 (1783–1803) Sida: 134, 223
  30. ^ Mariestad (R) C:4 (1772–1827) Sida: 194
  31. ^ Foss (O) C:3 (1784–1833) Sida: 402–403
  32. ^ Göteborgs Marieberg (O) C:1 (1785–1822) Sida: 428
  33. ^ Björsäter (R) C:7 (1838–1867) Sida: 358