Michail Pokrovskij
Född	17 augusti 1868 (g.s.)[1] ​eller ​29 augusti 1868[1] Moskva[2]
Död	10 april 1932[2][3][4] Moskva[2]
Begravd	Kremlmuren
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland, Ryska SFSR och Sovjetunionen
Utbildad vid	historiska och filologiska fakulteten vid Moskvas universitet
Sysselsättning	Historiker, politiker
Befattning
Ledamot av Allryska konstituerande församlingen Redaktör, Stora sovjetiska encyklopedin
Arbetsgivare	Röda professorers institut Marx–Engels–Lenin-institutet Kommunistiska akademin Istpart RAION Moskvauniversitetet
Politiskt parti
Sovjetunionens kommunistiska parti Rysslands socialdemokratiska arbetareparti
Utmärkelser
Leninorden
Redigera Wikidata

Michail Nikolajevitj Pokrovskij (ryska: Михаил Николаевич Покровский), född 29 augusti 1868 i Moskva, död 10 april 1932, var en rysk historiker.

Pokrovskij anslöt sig redan 1905 till bolsjevismen och vistades från 1908 till 1917 utanför Ryssland. År 1917 var han delegerad vid fredsförhandlingarna i Brest-Litovsk. Han blev 1918 folkkommissarie för undervisningen, 1921 chef för statsarkivet i Moskva.

Hans historiska författarskap präglas av den marxistiska historiesynen och en mot tsarismen starkt antipati. I hans huvudverk Rysslands historia sedan äldsta tider (1924) framställs handelskapitalet som den drivande kraften i den historiska utvecklingen.