Maslenitsa har dubbelt ursprung: kristet och hedniskt. I den slaviska mytologin är maslenitsa en festival där man firar vinterns förestående slut.
Å kristna sidan så är maslenitsa den sista veckan innan den stora fastan. Under maslenitsa-veckan är kött redan förbjudet för ortodoxa kristna, vilket gör det till мясопустная неделя (transkribering: Mjasopustnaja nedelja, som betyder ungefär köttomma veckan eller kött-faste-veckan). Under fastan är kött-, fisk-, mejeri- och äggprodukter förbjudna. Vidare förbjuder fastan fester, sekulär musik, dansande och andra störningar från det spirituella livet. Därför är maslenitsa den sista chansen att äta mejeriprodukter och delta i det sociala liv som inte är passande under den mer stilla, nyktra och introspektiva fasteperioden.
Det är främst de ryska plättarna, blinier, som förknippas med maslenitsa.
