Högtidlighållandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet.
Långfredag i världen
Finland
Liksom i Sverige var de flesta offentliga nöjestillställningar tidigare förbjudna på långfredagen.
Åland
På Åland avskaffades nöjesförbudet den 1 juni 2010, då landskapslagen om offentliga nöjestillställningar[2] upphävdes. Förbudet hade då inte tillämpats på senare år.
Republiken Irland
Republiken Irland förbjöd fram till 2018 försäljning av alkoholdrycker på långfredagen, precis som på juldagen.
Sverige
Historiskt perspektiv
Långt in mot slutet av 1900-talet klädde sig många kyrkobesökare i svart för att markera sorg till följd av Jesu lidande.[3] Fram till 1969 fanns ett förbud mot offentliga nöjesetablissemang att hålla öppet, nöjesförbudet. På långfredagen var affärer, restauranger och danslokaler därför stängda. I och med detta präglades dagen av stillhet. Allmän frid skulle råda och traditionen var att man skulle undvika onödiga aktiviteter och måltiderna bestod av enkel mat eller fasta. Inte minst för barnen, som inte fick leka, kunde dagen upplevas som ovanligt lång och tråkig.[4] Många barn var tvungna att vara finklädda[5][6], vilket dock även gällde andra helger.[7]
I kyrkan
I den kristna kyrkan är långfredagen en sorgedag. I Svenska kyrkansevangeliebok är temat Korset[8] och långfredagsgudstjänsten är en unik gudstjänst, där alla uttryck för glädje har bortfallit: endast psalmsång, textläsning, predikan, trosbekännelse och förbön (ofta i form av litanian) förekommer. Ofta hålls gudstjänsten på eftermiddagen för att koppla samman den med den tidpunkt då Jesus dog, den nionde timmen[9]. På kvällen kan kyrkan anordna gravläggningsgudstjänst.[10] Allvaret och sorgen understryks av att altaret endast dekoreras med fem röda rosor som symboler för de sår Jesus fick då han korsfästes. Textilerna som används är svarta, det spelas ingen orgelmusik och kyrkklockorna används inte.[11]
I Sverige är långfredagen en allmän helgdag och infaller fredagen närmast före påskdagen. Påskdagen infaller söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars.[12]
Svenska kyrkan
Söndagens tema enligt 2003 års evangeliebok är Korset. De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:[13]
De flesta privata företag och vissa andra institutioner är stängda under långfredagen.[28] Den finansiella marknaden och börsen är stängd på långfredagen.[29] De flesta butiker är öppna, medan vissa stänger tidigt. Offentliga skolor och de flesta universitet är stängda på långfredagen, antingen på grund av att det är helgdag, eller på grund av att det är "vårlov". Postkontoren håller öppet deltid, och banker som regleras av den federala regeringen stänger inte på långfredagen.[30] UPS-post har begränsad service på långfredagen.[31]
Referenser
Noter
^Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
SAOB.se, Svenska akademiens ordlista, – (7) LÅNG-FREDAG ~02 l. ~20, stundom ⁰⁴⁰ (långfre'dag WESTE). ( lång- 1635 osv. långa- 1527–1643. långe- 1528 – c. 1750 [fsv. langa freadagher; jfr d. langfredag, isl. langafriadagr] fredagen före påskdagen, firad till åminnelse av Kristus' död på korset. G1R 4: 202 (1527). Hos oss kallas Christi lidandes dag Långfredag; emedan den Fredagen varit lång och besvärlig för vår Frälsare, och Gudstiensten, tillika med Fastan, höllts då längre, än på andra dagar. BÆLTER Cerem. 252 (1760). På långfredagen klädde sig allt anständigt folk (i Sthm på 1870-talet) i svart från topp till tå. LINDER Tid. 71 (1924). särsk. (†) bildl.: pinodag, pinotid. See wij .. på thenna Edle Jungfruun, så hafwer hon nu ändat sin Långefredagh, thet är hennes Bedröfwelses tijdh. KALFF" AUggla H 3 a (1643)