PROFILPELAJAR.COM

	Mörarps landskommun; Före detta kommun
	Kommunalhuset
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Malmöhus län
Kommun, nu	Helsingborgs kommun
Centralort	Mörarp
Inrättad	1 januari 1863
ur	Mörarps socken
Införlivat	Frillestads landskommun (1952); Kropps landskommun (1952); Hässlunda landskommun (1952); Välluvs landskommun (1952)
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Helsingborgs kommun
Befolkning, areal
Areal	89 kvadratkilometer (1952)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	56°03′27″N 12°52′39″Ö / 56.057613888889°N 12.877403888889°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Luggude tingslag
Koder och länkar
Kommunkod	1206
	Redigera Wikidata

Mörarps landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Malmöhus län.

Historik

När 1862 års kommunalförordningar började gälla inrättades över hela landet cirka 2 400 landskommuner, de flesta bestående av en socken. Därutöver fanns 89 städer och 8 köpingar, som då blev egna kommuner. I Luggude härad i Skåne inrättades då Mörarps landskommun baserat på Mörarps sockens gränser. Socknen fick i sin tur sitt namn efter Mörarps kyrka och bestod vid tiden för kommunens bildande av centralorten Mörarp med de byarna Benarp och Lydestad i norr, Tollarp i öster, samt Yndesäte och delar av Hjortshög i väster. Strax väster om Mörarp låg gården Rosenlund. Kommunfullmäktige sammanträdde i ortens småskola. Genom invigningen av Helsingborg-Hässleholms järnväg (nuvarande Skånebanan) 1875 fick centralorten järnvägsförbindelse med Helsingborg och dess betydelse som centrum i bygden förstärktes.

Vid kommunreformen 1952 lades Mörarps landskommun samman med de omkringliggande landskommunerna Frillestad, Hässlunda, Kropp och Välluv till en storkommun med Mörarp som centralort. Genom detta ökades kommunens yta avsevärt och bland de nya orter som ingick i den nya kommunen fanns Påarp, Frillestad, Hässlunda, Kropp, Björka och Väla. Kommunens yta omfattade efter sammanslagningen 88 km² och folkmängden uppgick till 3825. I och med denna kommunreform infördes systemet med kommunkoder och den nya kommunen fick koden 1206.

Redan 10 år senare, vid 1962 års riksdag gjordes en ny översyn av kommunindelningen och våren 1964 fastställde Kungl. Maj:t en ny kommunindelning för riket. I denna föreslogs att Mörarps kommun tillsammans med landskommunerna Kattarp, Vallåkra och Ödåkra skulle läggas samman med Helsingborgs stad och bilda Helsingborgs kommun. Den nya indelningen var dock frivillig och förhandlingar mellan de olika kommunerna påbörjades. Mörarps kommun hade ingått ett avtal med Helsingborgs stad angående sophantering som innebar att kommunen fick nyttja Helsingborgs soptipp vid Filborna, samt ingick tillsammans med de tre andra kommunerna i ett brandförsvarsavtal med Helsingborg som innebar att man hade en gemensam brandchef och en heltidsanställd brandkår i Helsingborg tillsammans med deltidsbrandkårer i kommunerna. Samarbete skedde även om de äldre elevernas skolgång, samt inom orternas fysiska planering. En stor del av kommunens befolkning arbetspendlade också till Helsingborg. Kommunfullmäktige i Mörarp såg därför en sammanläggning som självklar och denna skedde den 1 januari 1971.

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Mörarps församling. Den 1 januari 1952 tillkom församlingarna Frillestad, Hässlunda, Kropp och Välluv.

Geografi

Mörarps landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 89,01 km², varav 88,48 km² land.^[1]

Tätorter i kommunen 1960

Tätort	Folkmängd
Mörarp	&&&&&&&&&&&&0650.&&&&&0650
Påarp	&&&&&&&&&&&&0470.&&&&&0470

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 29,8 procent.^[2]

Näringsliv

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i köpingens huvudnäring uppdelad på följande sätt:^[3]

52,9 procent av befolkningen levde av jordbruk med binäringar
24,4 procent av industri och hantverk
8,0 procent av handel
5,3 procent av samfärdsel
3,7 procent av offentliga tjänster m.m.
2,4 procent av husligt arbete
0,5 procent av gruvbrytning
2,8 procent av ospecificerad verksamhet.

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 47,0 procent med jordbruk och boskapsskötsel och 7,1 procent i metallindustrin. 352 av förvärvsarbetarna (21,2 procent) hade sin arbetsplats utanför kommunen.^[3]

Politik

Mandatfördelning i valen 1919-1966

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1919

20

19

1922

8

12

8

12

20

19

1926

8

12

8

12

20

19

1930

6

14

6

14

20

1934

7

13

7

13

20

1938

9

11

9

11

20

1942

10

20

1946

10

7

3

10

7

3

20

1950

18

8

9

18

8

9

35

85,4

34

1954

19

9

7

19

9

7

35

84,9

33

1958

16

19

16

19

35

87,1

32

1962

18

14

3

18

14

3

35

89,5

33

1966

17

7

3

8

17

7

3

8

35

90,4

33

Övriga 1919 var Den fria gruppen och Kommunalfullmäktige
Övriga 1922-1938 var Borgerlig lista
Övriga 1942-1946 var Högern och Folkpartiet
Övriga 1950-1954 var Kommunens Väl (m+fp)
Övriga 1958 var Kommunens Väl
Övriga 1962 var Kommunens Väl (m+c)

Källa för perioden 1919 till 1934: Ulfsparre (2012).^[4]

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 52. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 27 i pdf:en
^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 78-79. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://www.webcitation.org/6Zfas4HUP?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ Ulfsparre (2012), ss. 174–175

Gustavsson, K. & Haas, J. (2004). Mörarp: Bevarandeprogram. Helsingborg: Bevarandeplanskommittén, Helsingborgs stad. ISBN 91-87274-28-0
Lövgren, Anna-Brita (1992). "Goda administrativa gränser – inkorporeringar och sammanläggningar". I Ulfsparre, Anna Christina (red.). Helsingborgs historia, del VII:1 : Befolkning, förvaltning, kommunal service (ss. 283–295) Stockholm: Norstedts Förlag AB. ISBN 91-1-923152-0
Söderlind, T. & Thörnquist, M. (red.) Socknar och byar i Skåne. Skåne Runt. Läst 20 januari 2010.

[SCB_FR_1950:1-1] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 52. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[2] SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 27 i pdf:en

[SCB_FR_1950:4-3] [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 78-79. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://www.webcitation.org/6Zfas4HUP?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[4] Ulfsparre (2012), ss. 174–175

[1]

[2]

[3]

[4]