Luntantugatan

Luntantugatan
Luntantugatan består delvis av trappor.
Namn efter(omdiskuterat)
Namngiven1904
Läge
PlatsInom Vallgraven, Göteborg
SträckningKungsgatan–Hvitfeldtsgatan
Längd65 meter
Utsikt från Hvitfeldtsgatan med Luntantugatans trappor ner mot Kungsgatan.

Luntantugatan är en gata i "kvarter 42 Luntantu"[1] i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den är cirka 65 meter lång,[2] och sträcker sig från Kungsgatan till Hvitfeldtsgatan.[3] Gatan är brant och består delvis av trappor i två avsatser och närmare femtio trappsteg.[4] I början av 1800-talet var 'Luntantu' namnet på ett värdshus på tomten N:o 102 AA i roten 2, som 1883 förevigades i namnet 'Luntantugränd,' senare ändrat till 'Luntantugatan.'[5]

Historik

Gatan fick sitt namn 1904. Betydelsen av förleden Luntantu– är inte klarlagd, men det finns flera förslag:

— efter namnet på en närbelägen krog, som ofta besöktes av engelska sjömän och vilka gav den namnet "London view", vilket förvanskats till "Luntantu". Krogen existerade från 1820 och åtminstone fram till 1850.[1][6]

— kommandoropet "luntan till" (att antända), vilket skulle ha använts på redutten i närheten.[7]

— efter en by eller stadsdel med namnet Lunteren i Holland, som familjen Boos kom ifrån och vilken senare bosatte sig mellan Otterhällan och Kungshöjd. De kallade dessutom sin tomt för "Lunteren II".[8]

— en förvrängning av Luntertun, namnet på "en eländig avkrok, ett smyghål" från den populära folkboken om Micke Räv (Reineke Fuchs), vilket då skulle spegla gatans lokalisering.

— "Luntan II", såsom luntan nummer två, ett tillrop från den närbelägna kasernen.[5]

Några skriftliga belägg för namnformens ursprung finns inte.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 338
  2. ^ Eniro.se: Mät sträcka
  3. ^ Göteborg, Partille och Mölndals Gatukalender, Otto Asphem, Göteborg 1979, avsnitt "L".
  4. ^ Fotot av trapporna på Luntantugatan.
  5. ^ [a b] Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning 22 maj 1954, "Luntantu och artilleriet," av Carl Sigfrid Lindstam.
  6. ^ Göteborg : Skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar, jämte en återblick på dess minnen för såväl turister som hemmavarande efter tryckta och otryckta källor, [Med en karta öfver Göteborg], Albert Cederblad, D. F. Bonniers Förlagsexpedition, Göteborg 1884, s. 33
  7. ^ Göteborgs gatnamn : anteckningar af Elof Hellquist, [Särtryck ur Göteborgs Aftonblad], Wettergren & Kerber, Göteborg 1911, s. 9
  8. ^ Göteborg på 1600-talet, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1992 ISBN 91-7029-103-9, s. 209

Tryckta källor

  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 , s. 197-198.
  • Göteborgs hjärta : En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, Del I: Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan, Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1977, s. 31-35.
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 , s. 338-339, 343-344, 346-347.

Externa länkar