Kungshöjd, före 1904 Lilla Otterhällan,^[1] är ett bebyggt berg i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg.^[2] Namnet är efter det bolag som grundades 1895, Kungshöjdens Fastighetsaktiebolag, för de nya husbyggena på platsen.^[3] Stora Otterhällan, kallad Otterhällan, är ett bebyggt berg norr om Kungshöjd.

Kungshöjd består av sex kvarter: 36 Telegrafen (del av); 37 Kasärnen; 40 Rosenlund (del av); 41 Arsenalen; 42 Luntantu och 43 Carolus Rex.^[4][5] Området är cirka 35 000 kvadratmeter stort.^[6][7]

Området Otterhällan–Kungshöjd omfattar stadskärnans höjdpartier i sydväst. Det avslutas mot väster och söder av branta bergssidor och in mot centrala stadskärnan utgör Kaserntorget och Ekelundsgatan en gräns. Tvärs igenom området går Kungsgatan, som har sin ursprungliga sträckning från den plats där Karlsporten låg fram till 1800-talets början.^[8]

Både Kungshöjd och Otterhällan var länge glest bebyggda, och ända fram på 1820-talet redovisas ingen bebyggelse på berget.^[9] De präglas istället av bebyggelse som tillkommit på 1900-talet, men det finns rester av äldre byggnader och anläggningar. Längs Kungshöjd är delar av stadsmurens högverk bevarat. Närmast Kungsgatan reser sig bastionen Carolus XI Rex med sin mäktiga mur ut mot väster och den innehåller också stora bombsäkra rum, så kallade kasematter. I söder skjuter dessutom två bastioner ut från bergssidan, bastionerna Carolus Gustavus Rex och Christina Regina.^[10][8]

Bebyggelsen uppe på Kungshöjd består främst av bostadskvarter från 1900-talets början. De omfattar tegelhus i 5–7 våningar. Byggnaderna på platåns yttre kant är ett väl synligt blickfång mot söder. De är utformade som en befästningsmur och liknar Artillerietablissementet, som tidigare låg här uppe.^[8]

• 
  Göteborgs stadsfästning med sina tre berg. Längst i norr ligger Kvarnberget. I väster ligger Otterhällan och i sydväst Kungshöjd. Källa: Karta från 1795 i Krigsarkivet.
• 
  Vy från bastionen Carolus Undecimus (XI) Rex på Kungshöjd mot Otterhällan och höghuset Otterhall i norr.
• 
  Arsenalsgatan på Kungshöjd, 2021.

På den översta delen av Lilla Otterhällan fick Christian Plyss den 6 september 1670 tillstånd att från ett ställe utanför staden, flytta dit en väderkvarn för att användas vid hans välkända karduansberederi. Villkoret var att han måste ta ner väderkvarnen vid krigstider eller när så annars krävdes. Året därpå förbjöds han att mala säd, därför att han därigenom "gjorde skamligt intrång i andras berättigade privilegier".^[11]

Kungsgatans sträckning mellan Lilla och Stora Otterhällan kallades under 1700- och 1800-talet för "Hästbacken", efter de hästmarknader som ägde rum där. Vid Kungshöjds nordvästra del ligger Göteborgs bäst bevarade del av den förra stadsmuren. Det var ett högverk som kallades Otterhällsverket med totalt tre bastioner Carolus Undecimus (XI) Rex, efter Karl XI, ^[10] den benämns i dagligt tal Carolus Rex och är belägen i början av Kungsgatan vid Esperantoplatsen, till den kommer bastionerna Carolus Gustavus Rex, efter Karl X Gustav, sydväst om Arsenalsgatan och Christina Regina, efter Drottning Kristina, söder om Kungshöjdsgatan och Arsenalsgatan ner mot Rosenlundsgatan.^[12]

Kungshöjdens Fastighetsaktiebolag bildades den 30 mars 1895 med ett aktiekapital utgörande minst 700 000 kronor och högst 1,5 miljoner, på ansökan av bryggaren Rickard Grauers med flera. Kronan sålde till detta bolag den tidigare tyghusbyggnaden, med vissa undantag, för 300 000 kronor. Köpeavtalet upprättades den 2 maj 1895. Flerfamiljshusen i kvarteret 41 Arsenalen på Kungshöjd uppfördes 1904–13 efter ritningar av arkitekterna Hans Hedlund, Eugen Thorburn och Arvid Bjerke med flera. Kvarteret har sitt namn efter den arsenalsbyggnad, som uppfördes på platsen 1853–59 för Göta artilleriregemente. När artilleriregementet 1895 flyttade till Kviberg såldes anläggningen till Kungshöjdens AB varpå byggnaden revs. Under tiden fram till rivningen användes den av olika hantverkare.^[13][14]

På det sydöstra hörnhuset vid Arsenalsgatan, uppsattes en minnesplatta med en bild av den forna Arsenalsbyggnaden samt två artillerister, den ene iförd en uniform från 1827, den andre i den vid sekelslutet 1800 brukliga uniformsmodellen samt följande inskription:

På en del av det område

varå stod det här förlagda

Artilleriregementets

Arsenalsbyggnad

är detta hus

uppfört

1907^[15]

• Arsenalsgatan
• Artilleristen Gladers Trappor
• Göta artilleriregemente
• Göteborgs befästningar
• Hvitfeldtsgatan
• Kaserngränden
• Kungshöjdsgatan
• Luntantugatan

• Volym 1, Del 1, Göteborgs bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, 1999, ISBN 91-89088-04-2. s. 45.

• Berg, Wilhelm (1882). Samlingar till Göteborgs historia. 1, Kulturhistoriska skildringar. Stockholm. Libris 417640 
• Caldenby Claes, red (1979). Byggnader i Göteborg: [Buildings in Göteborg] : en guide till 1900-talsarkitektur. Göteborg: Sektionen för arkitektur, Chalmers tekn. högsk. Libris 183141 
• Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 195-197. Libris 2054907 
• GP, 31 mars 1945, "När Arsenalens öde beseglades".
• Göteborgs adress- och industrikalender. Göteborg. 1878-1947. Libris 8611945 
• Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad.. Göteborg: Lindgren & söner. 1923. Libris 1472782 
• Ljungberg, Valdemar (1924). Göteborgs befästningar och garnison. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, 99-0061987-0 ; 8. Göteborg: Göteborgs litografiska AB. Libris 1533219 
• Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 
• Svensson, Axel L.; Carlsson Lena (1976). Tapethandlare Svenssons Göteborg 1898-1923. Stockholm: Forum. Libris 7254223. ISBN 91-37-06279-4 
• Södergren, Arvid (1923). Karta över Göteborg med omgivningar. Göteborg: Gumpert. Libris 1482933 
• Wirsin, Ingrid (2000). Göteborg trampar på sin historia. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369479. ISBN 91-7029-428-3 

• Herklint, Mats; Lönnroth Gudrun, Lind Olle, Sedenmalm Staffan (1992). Göteborg: kulturmiljöer av riksintresse. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. Libris 7449230. ISBN 91-630-1463-7 
• Volym 1, Del 1, Göteborgs bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, 1999, ISBN 91-89088-04-2.
• Dahlén, Eric (1974). Kungshöjd och kungshöjdspojkarna på Latinläroverket under 1910- och 20-talen. Göteborg: Förf. Libris 1198219 

• Kulturmiljöunderlag Rosenlund, Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren och Desiré Stegersjö, Göteborgs universitet, December 2013.
• Rosenlund och Borgen på klippan, Sören Holmström, Antikvariskt planeringsunderlag. Detaljplan för bostäder i Rosenlund. Göteborgs Stadsbyggnadskontor, Februari 2014.
• Kulturhistoria, Kungshöjds Vänner.
• Skym inte Kungshöjd med påbyggda höghus, artikel i Göteborgs-Posten den 2 maj 2015.