PROFILPELAJAR.COM

	Logotyp Ludwigslust
	Ludwigslust järnvägsstation
Stationsinformation
Ort	Ludwigslust, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland
Öppnade	1846
Trafikeras av	Deutsche Bahn, ODEG
Trafiktyp	Passagerartrafik och godstrafik
Kapacitet
Antal spår	5
Passagerare per år	2 200 per dygn (på vardagar) (2010)
Förbindelser
Anslutande linjer	linje mot Hamburg; linje mot Berlin/Budapest; linje mot Schwerin/Wismar; linje mot Hagenow; linje mot Parchim/Neustrelitz; olika Busslinjer
Läge
Koordinater	53°20′4″N 11°29′40″Ö / 53.33444°N 11.49444°Ö

	Ludwigslust
	Stad
	Ludwigslusts kanal, Kanalgatan.
	Vapensköld för Ludwigslust
	Vapensköld för Ludwigslust
	Smeknamn: Lulu
Land	Tyskland
Förbundsland	Mecklenburg-Vorpommern
Kreis	Landkreis Ludwigslust-Parchim
Höjdläge	35 m ö.h.
Koordinater	53°19′N 11°30′Ö / 53.317°N 11.500°Ö
Yta	78,63 km² (2017-12-31)
Folkmängd	12 420 (2023-12-31)
Befolkningstäthet	158 inv./km²
Borgmästare	Reinhard Mach (partilös)
Postnummer	19288
Riktnummer	03874
Registreringsskylt	LUP, LWL
Kommunkod	13 0 76 090
Geonames	6551115
OSM-karta	1451551
	Läget för Ludwigslust i Tyskland Läget för Ludwigslust i Tyskland
	Ludwigslusts läge i Landkreis Ludwigslust-Parchim Ludwigslusts läge i Landkreis Ludwigslust-Parchim
	Webbplats: www.stadtludwigslust.de

Ludwigslust är en stad med 12 233 invånare i det tyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern. Fram till september 2011 var staden huvudort för distriktet med samma namn.

Geografi

Staden Ludwigslust är belägen 40 kilometer söder om Schwerin i den östra delen av landskapet Griese Gegend. Genom staden rinner Ludwigslusts kanal som anlades under 1700-talet.

Ortsdelar

Det egentliga stadsområdet bildas av Ludwigslust och stadsdelen Techentin. De andra ortsdelarna var självständiga orter, som gick upp i staden Ludwigslust vid olika sammanläggningar: Niendorf/Weselsdorf (1969), Hornkaten (1973), Glaisin och Kummer (2005).

Historia

Se även: Ludwigslusts slott

Mellan 1731 och 1735 uppfördes ett jaktslott i korsvirkesstil för hertig Christian Ludvig II av Mecklenburg-Schwerin. Sedan 1754 kallades slottet Ludwigs Lust (svenska: Ludvigs nöje).

I mitten av 1700-talet beslöt dåvarande hertigen Fredrik II av Mecklenburg-Schwerin att uppföra en ny slottsbyggnad och en ny residensort. Slottet var färdig 1776. Samtidigt uppfördes många andra byggnader, till exempel slottskyrkan (1765), huvudgatan med byggnader (Schloßstraße), byggnaderna omkring Bassin mellan slottet och slottskyrkan (cirka 1765), och slottsparken i barockstil. Ludwigslust var det officiella hertigliga residenset i Mecklenburg från 1763 fram till 1837. År 1837 flyttade det hertigliga residenset tillbaka till Schwerin, men Ludwigslust blev sommarresidenset för de mecklenburgska hertigarna.^[3]

Under mitten av 1800-talet anlades en järnväg från storstaden Hamburg till Preussens huvudstad Berlin (1846), en från Ludwigslust till Schwerin (1889) och vidare till Wismar, en från Ludwigslust till Parchim och Neustrelitz (1880) och en till Dömitz (1890).^[4] Dessa banor kom att få sin skärningspunkt i Ludwigslust som är en järnvägsknutpunkt än idag.

1876 fick Ludwigslust stadsrättigheter.^[3]

Andra världskriget

Under kriget utsattes staden för amerikanska bombningar två gånger. Huvudmål var järnvägsanläggningarna, som låg norr om stadens centrum under denna tid. Därför förblev den historiska stadskärnan oskadd, men 150 människor dödades i Ludwigslust genom bombningarna i februari och mars 1945.

Under de sista krigsmånaderna fanns ett satellitläger (KZ Wöbbelin) tre kilometer norr om staden, som tillhörde koncentrationslägret KZ Neuengamme. Lägret vid orten Wöbbelin existerade från 12 februari 1945 till maj 1945. Den 2 maj befriade den amerikanska 82nd Airborne Division omkring 3 500 lägerfångar.^[5] Ungefär 1000 personer omkom i KZ Wöbbelin.^[6] Amerikanerna grävde upp liken ur massgravarna vid Wöbbelin och begravde dem på nya begravningsplatser i Ludwigslust (200 på gravfältet mellan slottet och stadskyrkan), Schwerin, Hagenow och Wöbbelin.

Östtyska tiden

Under DDR-tiden var Ludwigslust huvudorten i ett distrikt med samma namn (1952–1990), som låg inom länet Schwerin. Under denna tid fanns i Ludwigslust en sovjetisk garnison, som var belägen i stadens östra och sydöstra del. Mellan 1970 och 1988 uppfördes nya bostadsområden, till exempel området Parkviertel, med prefabricerade hus.

Tyska återföreningen

Efter den tyska återföreningen 1991 sanerades den historiska stadskärnan och 1994 blev Ludwigslust huvudorten i det nyskapade distriktet Ludwigslust. Vid en distriktsreform i september 2011 gick distriktet Ludwigslust upp i distriktet Ludwigslust-Parchim och staden Parchim blev distriktets nya huvudort.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling i Ludwigslust

Källa: ^[7],^[8]^[9]^[10],^[11]

Politik

Det senaste valet till stadsförsamlingen genomfördes den 25 maj 2014. Den nya mandatperioden går från 2014 till 2019.

Mandatfördelningen i Ludwigslust

**Mandatfördelningen (2014-)**^[12]
Parti	Antal mandat
AfL	6
CDU	6
Die Linke	5
SPD	5
De Gröna	2
NPD	1
Total	25

Sevärdheter

Ludwigslusts slott (Schloss Ludwigslust) från 1700-talet (1772–1776)
Området Am Bassin mellan slottet och slottskyrkan: slottsplatsen med vattenfall, tegelbyggnader
Slottskyrkan (Schloßkirche) från 1765 (barock-klassisk)
Slottsparken
Kanalgatan (Kanalstraße): nyklassiska byggnader
Slottsgatan (Schloßstraße): tegelbyggnader
St. Helena: nygotiska katolska kyrkan i slottsparken (1804–1808)

Vänorter

Kommunikationer

Järnvägar

Ludwigslust är en viktig järnvägsknut inom den sydvästra delen av Mecklenburg-Vorpommern. Från Ludwigslusts järnvägsstationen avgår olika fjärrtåg (ICE, IC och EC) och regionaltåg.

Vägar

I Ludwigslust börjar förbundsvägen (tyska:Bundesstraße) B 106 som går till Wismar. Dessutom går förbundsvägarna B 5 och B 191 (från Celle till Plau am See) genom staden.

Genom förbundsvägarna B 106 och B 191 har Ludwigslust också anknytning till motorvägen (tyska:Autobahn) A 24, som ligger 9 kilometer norr (B 106) eller 12 kilometer öster (B191) om staden. På sikt kommer A 14 att förbinda Ludwigslust med Schwerin i norr och Magdeburg i söder.

Galleri

Ludwigslusts slott, Stadsidan, 2006
Slottskyrkan, framsidan vintertid, januari 2006
Slottsgatan i Ludwigslust
Kanalen i Ludwigslust vid Kanalgatan
Nygotisk katolsk kyrka i slottsparken

Referenser

^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2023, Statistisches Bundesamt, 28 oktober 2024, läs online, läst: 16 november 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Ludwigslust, i Nordisk familjebok, andra upplagan 1912
^ Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1. Auflage 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
^ Wöbbelin Concentration Camp Survivor Project Arkiverad 23 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine., www.gedenkstaetten-woebbelin.de (engelska)
^ Webbplats för museet KZ Neuengamme Arkiverad 29 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine., Läst: 29 februari 2012
^ Folkmängd 1819 och 1938: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1. Auflage 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
^ Folkmängd 1880, i Nordisk familjebok 1:a upplagan 1886
^ Folkmängd 1905, i Nordisk familjebok andra upplagan 1912
^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån)
^ Folkmängd 31.12.2015 Jahrbuch 2016, www.laiv-mv.de, Statistisches Amt Mecklenburg-Vorpommer (M-V statistiska centralbyrån)
^ Val resultat 25 maj 2014^{[död länk]}
^ Ludwigslusts station^{[död länk]}, vid www.bahnhof.de (tyska) Läst: 16 januari 2012