- För de kvinnor, som har varit regerande drottningar av Skottland, se lista över Skottlands regenter. För personer, som har varit gifta med brittiska regenter efter bildandet av Storbritannien 1707, se lista över Storbritanniens regentgemåler.
Lista över Skottlands regentgemåler upptar de personer, som har varit gifta med en skotsk regent (kung, regerande drottning eller lordprotektor), men inte själva har varit regenter.[a] De flesta har varit kvinnor, och de kallas på engelska Drottninggemål (engelska Queen consort), eller i dagligt tal drottning, till skillnad från de kvinnor, som faktiskt var regenter, vilka var regerande drottningar (engelska Queen regnants). Listan upptar endast de personer, som var gifta med regenterna under deras tid som regenter. Personer, som var gifta med regenter innan deras regeringstid, såsom exempelvis Jakob VII:s första hustru Anne Hyde, upptas alltså inte. Emellertid medtas gemålerna oavsett vilken titel deras make/maka hade som regent.
Kungariket Skottland enades under Kenneth MacAlpin 843 och upphörde som självständigt kungarike 1707 då det gick samman med kungariket England och bildade kungariket Storbritannien (även om de hade gemensam monark från 1603). Det har alltså inte funnits någon skotsk regentgemål sedan 1707 och de personer, som har varit gifta med brittiska regenter efter 1707 är alltså brittiska regentgemåler. Det finns ytterst få källor till Skottlands tidiga historia och dessa är ofta motsägelsefulla, vaga och saknar detaljer. Uppgifter om kungarna före Malkolm III är få och Girics och Eochaids status är tveksam. Uppgifter om regenternas hustrur är ännu färre och existerar knappt. Därför är det i praktiken omöjligt att skapa en lista över regentgemåler före Macbeths trontillträde. Om dennes hustru Gruoch finns dock betydligt mer uppgifter, varför listan i allmänhet brukar inledas med henne.
Ätten Moray
Även om man känner till några få detaljer om tidigare regentgemåler – till exempel att Duncan I var gift med en kvinna, som i en källa omnämns som Suthen – så är Gruoch den första skotska drottning, som man vet något mer omfattande om. Hon var dotter till Boite mac Cináeda, som själv var son antingen till Kenneth II eller Kenneth III. Hon var mor till Macbeths efterträdare Lulach. Lulachs son Máel Snechtai av Morays mor levde fortfarande 1078, då hon blev tillfångatagen av Malkolm III, men man känner inte till något annat om henne, inte ens om hon och Lulach var gifta.
Ätten Dunkeld
1058 avsatte Malkolm III av ätten Dunkeld sin kusin Lulach och återtog den skotska tronen för egen räkning (Lulachs far Macbeth hade avsatt Malkolms far Duncan I). Hans ätt skulle sedan komma att sitta på den skotska tronen fram till Alexander III:s död 1286, då ätten dog ut. Alexanders tronarvinge var hans nyfödda barnbarn Margareta "Jungfrun av Norge" av Hårfagreätten. Hon avled emellertid ogift och barnlös i slutet av 1290 innan hon hade anlänt till Skottland, och blev aldrig krönt vid Scone. Efter två års interregnum valdes den kontroversielle John Balliol till kung (hans hustru var då redan död och blev därmed aldrig drottning), men efter fyra års styre abdikerade han och Skottland fick ett nytt interregnum till 1306.
Ätten Bruce
1306 blev Robert Bruce och hans hustru Elizabeth de Burgh krönta till skottarnas kung och drottning i Scone, vilket gjorde slut på det skotska interregnumet. Ätten Bruce kom sedan att sitta på tronen till David II:s död 1371.
Ätten Stuart/Stewart
Vid David II:s död 1371 uppsteg hans systerson Robert Stewart (son till Walter Stewart och Marjorie Bruce, i sin tur dotter till Robert I i hans första äktenskap) på tronen. Hans närmaste ättlingar härskade över skottland till dess att hans siste ättling i rakt nedstigande led, Jakob V, dog. Jakob efterlämnade en sex dagar gammal flicka som tronarvinge, vilket fick honom att argt utbrista "Åt helvete med det hela! [Ätten Stewarts styre] slutar som det började. Det inleddes med en tös och kommer att ta slut med en tös." (engelska: "The devil go with it! [The rule of the Stewarts] will end as it began. It came with a lass, and it will pass with a lass.") I detta fick han dock fel: dottern Maria gifte sig sedermera med en medlem ur en annan gren av ätten Stewart och den gren de grundade skulle komma att härska inte bara över Skottland, utan även över England och Irland till 1714. Dock blev den sista Stuartmonarken en kvinna, nämligen Anna av Storbritannien.
När Jakob V avled 1542 blev som sagt hans dotter Maria skottarnas drottning. Maria skickades sedermera av sin mor till det franska hovet, där hennes ättnamn blev galliserat till Stuart. Maria gifte sig med Henry Stuart, som kom från en annan gren av ätten Stewart (som också hade galliserat namnet till Stuart). Deras son Jakob VI grundade ätten Stuart, som kom att härska över både Skottland, England och Irland från och med 1603. Ättens styre upphörde tillfälligt genom det engelska inbördeskriget, under vilket Karl I blev avrättad och samvälde utropades. Mellan 1649 och 1660 styrdes England, Skottland och Irland av det engelska parlamentet, som dominerades av Oliver Cromwell.
Samväldet
När Karl I avrättades 1649 avskaffades kungadömena på de brittiska öarna fram till 1660. Visserligen erkändes hans son Karl II som kung av Skottland fram till 1651, men då tvingades han i landsflykt även därifrån. Eftersom han under denna tid inte var gift hade Skottland då heller ingen regentgemål. 1653 utropade sig Oliver Cromwell till Lordprotektor över det engelska samväldet på de brittiska öarna och efterträddes vid sin död 1658 av sin son Richard. Denne tvingades dock avsäga sig värdigheten året därpå och 1660 återupprättades kungadömena.
Ätten Stuart (återinsatt)
1660 återinsattes den avrättade Karl I:s son Karl II på Englands, Skottlands och Irlands troner och ätten Stuarts styre återupprättades. Karl II:s bror Jakob VIi blev 1688–1689 avsatt genom den ärorika revolutionen på grund av hans katolska tro. Hans döttrar Maria II och Anna blev de sista Stuartregenterna, som härskade på de brittiska öarna, då Anna dog 1714. Kungariket Skottland hade dock upphört att existera redan 1707, då Unionsakterna sammanslog kungarikena England och Skottland till att bilda Kungariket Storbritannien. Då Jakob VII:s son Jakob Edvard Stuart vägrade acceptera Unionsakterna gjorde han anspråk på de engelska och skotska tronerna, liksom hans son Karl Edvard Stuart. De räknas dock inte som legitima härskare över Skottland, varför deras hustrur inte medtas här.
- Listan fortsätter på lista över Storbritanniens regentgemåler.
Se även
Noter
- ^ Vissa undantag finns: Maria II och Vilhelm III var samregenter i slutet av 1600-talet.
- ^ Det är osäkert om Ingibiorg var gift med Malkolm under hans tid som kung av Skottland. Man brukar anta att hon dog omkring 1069, eftersom Malkolm gifte om sig omkring 1070 och i så fall var hon drottning under 1060-talet (tidigast från makens trontillträde 1058). Det kan också hända, att hon dog före makens trontillträde.
- ^ [a b] Elizabeth Bourchier och Dorothy Maijor var regentgemåler, då de var gifta med lordprotektorerna Oliver och Richard Cromwell, men de var alltså inte drottningar, eftersom de inte var gifta med kungar.
_by_Hugo_van_der_Goes.jpg)
