Lista över händelser under stora nordiska kriget
Denna lista över händelser under stora nordiska kriget upptar de olika krigshändelser, som ägde rum under detta krig (1700–1721). Den upptar fältslag, sjöslag, belägringar, övriga viktiga händelser samt fredsfördrag och stillestånd. Kriget började med en allians mellan Danmark, Polen-Sachsen och Ryssland mot Sverige. Förutom de få allierade Sverige hade (tidvis Holstein-Gottorp, Warszawakonfederationen, hövdingen Ivan Mazepas kosackstammar och Osmanska riket) tillkom övriga parter i kriget alltid på Sveriges motståndarsida. Därför är den ena sidan i samtliga händelser alltid Sverige, och rubriken "Motståndare" anger därför Sveriges motståndare.
Fältslag
Namn
|
Bild
|
Datum
|
Plats
|
Motståndare
|
Segrare
|
Svenska förluster
|
Motståndarnas förluster
|
Anmärkningar
|
Svenska stilen
|
Gamla stilen
|
Nya stilen
|
Slaget vid Jungfernhof
|
|
7 maj 1700
|
6 maj 1700
|
17 maj 1700
|
Jungfernhof i Livland
|
Sachsen och Polen
|
Sverige
|
–
|
–
|
|
Slaget vid Reinbek
|
|
25 juli 1700
|
24 juli 1700
|
4 augusti 1700
|
Reinbek i Holstein
|
Danmark
|
Sverige
|
–
|
–
|
|
Slaget vid Pärnu
|
|
16 oktober 1700
|
15 oktober 1700
|
26 oktober 1700
|
Pärnu i Estland
|
Ryssland
|
Sverige
|
–
|
–
|
|
Slaget vid Varja
|
|
28 oktober 1700
|
27 oktober 1700
|
7 november 1700
|
Varja i Estland
|
Ryssland
|
Sverige
|
280 döda, sårade och tillfångatagna
|
1 500 döda, sårade och tillfångatagna
|
|
Slaget vid Pühhajoggi pass
|
|
17 november 1700
|
16 november 1700
|
27 november 1700
|
Pühajõgi i Estland
|
Ryssland
|
Sverige
|
–
|
–
|
|
Slaget vid Narva
|
|
20 november 1700
|
19 november 1700
|
30 november 1700
|
Narva i Estland
|
Ryssland
|
Sverige
|
667 döda 1 247 sårade[1][2]
|
Omkring 12 000 döda och sårade 25 000–30 000 kapitulerade[3] 700 tillfångatagna[2][4][5][6]
|
|
Slaget vid Petsjory
|
|
13 februari 1701
|
12 februari 1701
|
23 februari 1701
|
Petseri i Ryssland
|
Ryssland
|
Sverige
|
90 döda och sårade[7]
|
500 döda och sårade[7]
|
|
Slaget vid Düna
|
|
9 juli 1701
|
8 juli 1701
|
19 juli 1701
|
Riga i Livland
|
Ryssland och Sachsen
|
Sverige
|
100 döda 400 sårade[8]
|
2 000 döda 500 tillfångatagna[8]
|
|
Slaget vid Rauge
|
|
5 september 1701
|
4 september 1701
|
15 september 1701
|
Rauge i östra Livland
|
Ryssland
|
Sverige
|
100[9]
|
2 000[9]
|
|
Träffningen vid Schauden
|
|
11 oktober 1701
|
10 oktober 1701
|
21 oktober 1701
|
Schauden i Litauen
|
Polen
|
Sverige
|
–
|
–
|
|
Slaget vid Tryškiai
|
|
15 december 1701
|
14 december 1701
|
24 december 1701
|
Tryškiai i Litauen
|
Polen
|
Sverige
|
–
|
–
|
|
Slaget vid Errastfer
|
|
30 december 1701
|
29 december 1701
|
9 januari 1702
|
Erastvere i Svenska Livland
|
Ryssland
|
Ryssland
|
600[10]
|
1 000[11]
|
|
Slaget vid Dersunisjki
|
|
16 mars 1702
|
15 mars 1702
|
26 mars 1702
|
Druskininkai i Litauen
|
Polen och Sachsen
|
Polen och Sachsen
|
145 döda, skadade eller tillfångatagna[12]
|
–
|
|
Slaget vid Vilna
|
|
6 april 1702
|
5 april 1702
|
16 april 1702
|
Vilnius i Litauen
|
Polen
|
Sverige
|
50 döda[13]
|
100 döda 2 kanoner[13]
|
|
Slaget vid Kliszów
|
|
9 juli 1702
|
8 juli 1702
|
19 juli 1702
|
Kliszów i Polen
|
Polen och Sachsen
|
Sverige
|
300 döda[14] 800 sårade[15]
|
2 000 döda[14] 700 sårade 1 700 tillfångatagna[15]
|
|
Slaget vid Hummelshof
|
|
19 juli 1702
|
18 juli 1702
|
29 juli 1702
|
Hummelshof i Livland
|
Ryssland
|
Ryssland
|
3 000[16]
|
1 000
|
|
Slaget vid Saladen
|
|
19 mars 1703
|
18 mars 1703
|
29 mars 1703
|
Saločiai i Polsk-litauiska samväldet
|
Ryssland och Polen
|
Sverige
|
40 döda 125 sårade 2 försvunna[17]
|
Omkring 1 576 döda och sårade
|
|
Slaget vid Pułtusk
|
|
21 april 1703
|
20 april 1703
|
1 maj 1703
|
Pułtusk i Polen
|
Sachsen
|
Sverige
|
18 döda 40 sårade[18]
|
200 döda 800 sårade 600 tillfångatagna[18]
|
|
Slaget vid Systerbäck
|
|
9 juli 1703
|
8 juli 1703
|
19 juli 1703
|
Systerbäck i Finland
|
Ryssland
|
Ryssland
|
390[20]
|
150[21]
|
|
Anfallen mot Sankt Petersburg
|
|
13 juni 1704
|
12 juni 1704
|
23 juni 1704
|
Sankt Petersburg i Ingermanland
|
Ryssland
|
Ryssland
|
Över 1 000 döda och tillfångatagna
|
Över 1 000 döda och sårade
|
|
Slaget vid Wesenberg
|
|
16 juni 1704
|
15 juni 1704
|
26 juni 1704
|
Rakvere i Estland
|
Ryssland
|
Ryssland
|
1 200 döda, sårade, tillfångatagna och försvunna[22]
|
–
|
|
Slaget vid Jakobstadt
|
|
26 juli 1704
|
25 juli 1704
|
5 augusti 1704
|
Jēkabpils i Livland
|
Ryssland och Polen
|
Sverige
|
238 döda 181 sårade[23]
|
2 300 döda 517 tillfångatagna[24]
|
|
Slaget vid Posen
|
|
9 augusti 1704
|
8 augusti 1704
|
19 augusti 1704
|
Poznań i Polen
|
Ryssland
|
Sverige
|
388[25]
|
600[25]
|
|
Stormningen av Lemberg
|
|
28 augusti 1704
|
27 augusti 1704
|
7 september 1704
|
Lviv i Polsk-litauiska samväldet
|
Polen
|
Sverige
|
30 döda[26]
|
–
|
|
Slaget vid Punitz
|
|
28 oktober 1704
|
27 oktober 1704
|
7 november 1704
|
Poniec i Polen
|
Sachsen
|
Sverige
|
30 döda 100 sårade[25]
|
300 döda 200 tillfångatagna[25]
|
|
Slaget vid Tylewice
|
|
29 oktober 1704
|
28 oktober 1704
|
9 november 1704
|
Tylewice i Polen
|
Ryssland
|
Sverige
|
–
|
1 500 döda och sårade
|
|
Slaget vid Gemauerthof
|
|
16 juli 1705
|
15 juli 1705
|
26 juli 1705
|
Gemauerthof i Livland
|
Ryssland
|
Sverige
|
900 döda 1 000 sårade[27]
|
2 000 döda 2 000–3 000 sårade 400 tillfångatagna[28]
|
|
Slaget vid Rakowitz
|
|
21 juli 1705
|
20 juli 1705
|
31 juli 1705
|
Rakowiec utanför Warszawa i Polen
|
Polen och Sachsen
|
Sverige
|
150 döda 150 sårade
|
800 döda 1 000 sårade
|
|
Slaget vid Praga
|
|
15 oktober 1705
|
14 oktober 1705
|
25 oktober 1705
|
Praga utanför Warszawa i Polen
|
Polen, Sachsen och Ryssland
|
Sverige
|
150[12]
|
250[29]
|
|
Slaget vid Alytus
|
|
30 januari 1706
|
29 januari 1706
|
9 februari 1706
|
Alytus i Litauen
|
Ryssland
|
Sverige
|
–
|
3 000 döda och sårade[30]
|
|
Slaget vid Fraustadt
|
|
3 februari 1706
|
2 februari 1706
|
13 februari 1706
|
Wschowa i Polen
|
Ryssland och Sachsen
|
Sverige
|
452 döda 1 077 sårade[31]
|
7 377 döda 7 300–7 900 tillfångatagna[32]
|
|
Slaget vid Olkieniki
|
|
24 februari 1706
|
23 februari 1706
|
6 mars 1706
|
Olkieniki i Litauen
|
Ryssland och Polen
|
Sverige
|
60 sårade, okänt antal dödade[33]
|
120 döda och 170 sårade[34]
|
|
Slaget vid Nieśwież
|
|
13 mars 1706
|
12 mars 1706
|
23 mars 1706
|
Njasvizj i Polsk-litauiska samväldet
|
Ryssland
|
Sverige
|
50 sårade
|
520 döda 180 tillfångatagna
|
|
Slaget vid Kletsk
|
|
20 april 1706
|
19 april 1706
|
30 april 1706
|
Kletsk i Polen
|
Ryssland
|
Sverige
|
15 döda 16 sårade[35]
|
4 000 döda 70 tillfångatagna[36]
|
|
Slaget vid Kalisch
|
|
19 oktober 1706
|
18 oktober 1706
|
29 oktober 1706
|
Kalisz i Polen
|
Sachsen, Polen och Ryssland
|
Sachsen, Polen och Ryssland
|
700 döda 1 800 tillfångatagna
|
764 döda och skadade
|
|
Slaget vid Grodno
|
|
28 januari 1708
|
27 januari 1708
|
7 februari 1708
|
Hrodno i Polsk-litauiska samväldet
|
Ryssland
|
Sverige
|
11 döda
|
56 döda
|
|
Slaget vid Holowczyn
|
|
4 juli 1708
|
3 juli 1708
|
14 juli 1708
|
Haloŭtjyn i Polsk-litauiska samväldet
|
Ryssland
|
Sverige
|
265 döda 1 028 sårade[37][38][39]
|
3 000–5 000 döda och sårade[39][40][41][42][37][38]
|
|
Anfallet mot Borgå
|
|
6–7 juli 1708
|
5–6 juli 1708
|
16–17 juli 1708
|
Borgå i Finland
|
Ryssland
|
Ryssland
|
–
|
–
|
|
Slaget vid Wesenberg
|
|
6 augusti 1708
|
5 augusti 1708
|
16 augusti 1708
|
Wesenberg i Estland
|
Ryssland
|
Ryssland
|
704-916 döda 244 tillfångatagna
|
16 döda 53 sårade
|
|
Slaget vid Neva
|
|
30 augusti 1708
|
29 augusti 1708
|
9 september 1708
|
Neva i Ryssland
|
Ryssland
|
Sverige
|
380[43]
|
900[44]
|
|
Slaget vid Malatitze
|
|
31 augusti 1708
|
30 augusti 1708
|
10 september 1708
|
Malatitze i Polen
|
Ryssland
|
Sverige
|
260 döda 750 sårade[45]
|
1 500 döda 2 000 sårade
|
|
Slaget vid Rajovka
|
|
10 september 1708
|
9 september 1708
|
20 september 1708
|
Rajovka i Ryssland
|
Ryssland
|
Sverige
|
Små[46]
|
375[47]
|
|
Slaget vid Koporje
|
|
28 september 1708
|
27 september 1708
|
8 oktober 1708
|
Koporje i Ryssland
|
Ryssland
|
Sverige
|
70 döda[48]
|
600 döda[48]
|
|
Slaget vid Lesna
|
|
29 september 1708
|
28 september 1708
|
9 oktober 1708
|
Lesna i Polsk-litauiska samväldet
|
Sverige
|
Ryssland
|
1 000 döda 1 124 sårade 876 tillfångatagna[49][50]
|
6 000–9 000 döda och sårade[50]
|
|
Slaget vid Desna
|
|
1-3 november 1708
|
31-2 november 1708
|
11-13 november 1708
|
Desna i Lillryssland
|
Ryssland
|
Sverige
|
50 döda 150 sårade[51]
|
356 döda 1 000 sårade[51][52]
|
|
Slaget vid Oposjnja
|
|
29 januari 1709
|
28 januari 1709
|
9 februari 1709
|
Oposjnja i Lillryssland
|
Ryssland
|
Sverige
|
19 döda och sårade[53]
|
450 döda och sårade[53]
|
|
Slaget vid Krasnokutsk–Gorodnoje
|
|
11 februari 1709
|
10 februari 1709
|
20 februari 1709
|
Krasnokutsk–Gorodnoje i Lillryssland
|
Ryssland
|
Sverige
|
132[54]
|
1 200[55][56]
|
|
Slaget vid Sokolki
|
|
13 april 1709
|
12 april 1709
|
23 april 1709
|
Sokolki i Lillryssland
|
Ryssland
|
Sverige
|
290
|
1 400[57]
|
|
Slaget vid Poltava
|
|
28 juni 1709
|
27 juni 1709
|
8 juli 1709
|
Poltava i Lillryssland
|
Ryssland
|
Ryssland
|
6 900 döda och sårade 2 800 tillfångatagna[58][59]
|
1 345 döda 3 290 sårade[60][61]
|
|
Slaget vid Fjälkinge
|
|
13 januari 1710
|
12 januari 1710
|
23 januari 1710
|
Fjälkinge i Skåne
|
Danmark
|
Danmark
|
–
|
–
|
|
Stormningen av Elbing
|
|
27 januari 1710
|
26 januari 1710
|
7 februari 1710
|
Elbing i Kungliga Preussen
|
Ryssland
|
Ryssland
|
72 döda 9 sårade 856 tillfångatagna
|
33 döda 154 sårade
|
|
Slaget vid Helsingborg
|
|
28 februari 1710
|
27 februari 1710
|
10 mars 1710
|
Helsingborg i Skåne
|
Danmark
|
Sverige
|
897 döda 2 098 sårade[62]
|
1 500 döda 3 500 sårade 2 677 tillfångatagna[62]
|
|
Slaget vid Lübow
|
|
25 november 1711
|
24 november 1711
|
5 december 1711
|
Lübow i Mecklenburg i Tyskland
|
Danmark
|
Danmark
|
478 döda 1 904 tillfångatagna[63][64]
|
150 döda 150 sårade[65]
|
|
Slaget vid Gadebusch
|
|
9 december 1712
|
20 december 1712
|
Gadebusch i Mecklenburg i Tyskland
|
Danmark och Sachsen
|
Sverige
|
500 döda 1 100 sårade[66]
|
3 250 döda 2 500–3 000 tillfångatagna[67]
|
|
Slaget om Helsingfors
|
|
9–11 maj 1713
|
20–22 maj 1713
|
Helsingfors i Finland
|
Ryssland
|
Ryssland
|
–
|
–
|
|
Slaget vid Landsbro
|
|
11 augusti 1713
|
22 augusti 1713
|
Landsbro ström nära Karis i Finland
|
Ryssland
|
Ryssland
|
40 döda
|
13 döda
|
|
Slaget vid Pälkäne
|
|
6 oktober 1713
|
17 oktober 1713
|
Pälkäne i Finland
|
Ryssland
|
Ryssland
|
577 döda och sårade 233 tillfångatagna[68][69]
|
118 döda 555 sårade[68][69]
|
|
Slaget vid Storkyro
|
|
19 februari 1714
|
2 mars 1714
|
Storkyro i Finland
|
Ryssland
|
Ryssland
|
1 600 döda 900 sårade och tillfångatagna[68][69]
|
400 döda 1 500 sårade[68][69]
|
|
Stormningen av Peenemünde skans
|
|
10-11 augusti 1715
|
21-22 augusti 1715
|
Peenemünde på ön Usedom, Tyskland
|
Preussen och Sachsen
|
Preussen och Sachsen
|
58 döda 68 sårade 100 tillfångatagna
|
609 döda och sårade
|
|
Slaget vid Stresow
|
|
15 november 1715
|
26 november 1715
|
Rügen i Svenska Pommern
|
Preussen
|
Preussen
|
500[70]
|
180[70]
|
|
Slaget vid Høland
|
|
28 februari 1716
|
9 mars 1716
|
Høland i Akershus fylke i Norge
|
Norge
|
Sverige
|
28 döda och sårade
|
29 döda och sårade
|
|
Slaget om Kristiania
|
|
10 mars 1716
|
21 mars 1716
|
Oslo i Norge
|
Norge
|
Sverige
|
–
|
–
|
|
Slaget vid Gjellebekk
|
|
12 mars 1716
|
23 mars 1716
|
Gjellebekk i Norge
|
Norge
|
Norge
|
19
|
20
|
|
Första slaget vid Moss
|
|
15 mars 1716
|
26 mars 1716
|
Moss i Østfold fylke i Norge
|
Norge
|
Norge
|
24-60 döda 350-376 tillfångatagna
|
–
|
|
Slaget vid Harestua
|
|
16 mars 1716
|
27 mars 1716
|
Bjørgeseter nära Harestua i Oppland fylke i Norge
|
Norge
|
Sverige
|
4 döda 12 sårade[71]
|
4 döda 2 sårade 6 tillfångatagna
|
|
Slaget vid Norderhov
|
|
18 mars 1716
|
29 mars 1716
|
Norderhov i Ringerike kommun i Norge
|
Norge
|
Norge
|
39-42 döda och sårade 130 tillfångatagna
|
5 döda 16 sårade
|
|
Slaget vid Nordkleiva
|
|
4-5 april 1716
|
15-16 april 1716
|
Nordkleiva nära Bærums Verk i Akershus fylke i Norge
|
Norge
|
Norge
|
32 döda 26 sårade
|
2 döda 3 sårade
|
|
Andra slaget vid Moss
|
|
12 april 1716
|
23 april 1716
|
Moss i Østfold fylke i Norge
|
Norge
|
Norge
|
100 döda 520 tillfångatagna
|
30 döda 89 sårade
|
|
Anfallet mot Fredrikshald
|
|
23 maj 1716
|
4 juli 1716
|
Fredrikshald i Østfold fylke i Norge
|
Norge
|
Norge
|
500 döda, sårade och tillfångatagna
|
84 döda 43 sårade 97 tillfångatagna[72]
|
|
Anfallet mot Nya Varvet
|
|
2–3 maj 1717
|
13–14 maj 1717
|
Göteborg i Västergötland
|
Danmark
|
Sverige
|
–
|
52 döda 119 sårade[73] 2 fartyg erövrade
|
|
Anfallet mot Strömstad
|
|
8 juli 1717
|
19 juli 1717
|
Strömstad i Bohuslän
|
Danmark
|
Sverige
|
19 döda 173 sårade
|
104 döda 246 sårade
|
|
Anfallet mot Gävle
|
|
1–3 augusti 1719
|
11–13 augusti 1719
|
Gävle i Gästrikland
|
Ryssland
|
Sverige
|
–
|
–
|
|
Slaget vid Stäket
|
|
13 augusti 1719
|
24 augusti 1719
|
Baggensstäket i Saltsjöbaden utanför Stockholm
|
Ryssland
|
Sverige
|
30 döda 71 sårade[74]
|
500 döda och sårade[74]
|
|
Anfallet mot Nya Varvet
|
|
26–27 september 1719
|
7–8 oktober 1719
|
Göteborg i Västergötland
|
Danmark
|
Danmark
|
1 död Flera fartyg sänkta
|
–
|
|
Slaget vid Selånger
|
|
25 maj 1721
|
5 juni 1721
|
Selånger i Medelpad
|
Ryssland
|
Ryssland
|
40 döda och sårade
|
40 döda och sårade
|
|
Sjöslag
Belägringar
Övriga händelser
Fredsfördrag
Referenser
Noter
- ^ Liljegren 2000, s. 93.
- ^ [a b] Kuvaja 2008, s. 147.
- ^ De flesta av de ryska soldaterna frisläpptes och endast 134 högre officerare och några soldater togs som permanenta fångar
- ^ Lindqvist, Herman (2002). Historien om Sverige - Från istid till framtid. Stockholm: Norstedts. sid. 288, 297. ISBN 91-1-301265-7
- ^ Беспалов А. В. Северная война. Карл XII и шведская армия. Путь от Копенгагена до Переволочной. 1700-1709. - М: Рейтар, 1998. С. 43
- ^ Ullgren 2008, s. 57.
- ^ [a b] Laidre, Margus. (1996). Segern vid Narva: Början till en stormakts fall. sid. 198–199
- ^ [a b c d] Ericson 2003, s. 268–273.
- ^ [a b] Northern wars, battle of Rauge, Otto Sjöström
- ^ Ullgren 2008, s. 88.
- ^ [a b c] Peter the Great's Unknown War, Vjatšeslav Krassikov
- ^ [a b] Grimberg, Carl & Uddgren, Hugo (1914). Svenska krigarbragder. Norstedt Förlag. Stockholm. sid. 177–180.
- ^ [a b] Sliesoriūnas, Gintautas (2009). ”The First Occupation of Vilnius during the Great Northern War (April-Maj 1702)”. Lithuanian Historical Studies 14: sid. 83. ISSN 1392-2343. http://etalpykla.lituanistikadb.lt/fedora/get/LT-LDB-0001:J.04~2010~1367176480436/DS.002.1.01.ARTIC.
- ^ [a b] Frost, Robert I (2000) (på engelska). The Northern Wars. War, State and Society in Northeastern Europe 1558–1721. Harlow: Longman. sid. 272. ISBN 978-0-582-06429-4
- ^ [a b] Ericson 2003, s. 268–273.
- ^ Sundberg 2010, s. 222.
- ^ Adlerfelt 2011, s. 208.
- ^ [a b] Sundberg 2010, s. 223.
- ^ Christian Kelch: Die Liefländische Geschichte von 1690–1707, Hrsg. Schnakenburg, Dorpat 1875. sid. 338.
- ^ Alexander Sharimow :Предыстория Санкт-Петербурга. 1703 год. sid. 686. (Что происходило на Неве и вокруг нее в июле 1703-го)
- ^ Nordberg 1745, s. 309.
- ^ Н. П. Волынский. Постепенное развитие русской регулярной конницы в эпоху Великого Петра. СПб. 1912.
- ^ Adlerfelt 2011, s. 328.
- ^ [a b c d] ”Northern Wars, Oskar Sjöström”. Arkiverad från originalet den 3 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140203081828/http://cybercyde.comli.com/northernwars/Posen.pdf. Läst 7 mars 2014.
- ^ Fryxell Del 21 1856, s. 213.
- ^ Konovaltjuk 2009.
- ^ The Battle of Gemäuerthof, 16 July 1705, H.E. Uddgren. "Karolinska Förbundets Årsbok 1913" (Översatt på engelska av Dan Schorr)
- ^ Wimmer, Jan (1956). Wojsko rzeczypospolitej w dobie wojny północnej: 1700–1717.
- ^ Svensson, Axel. Karl XII som fältherre. Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, (2001). s. 90 ISBN 91-974056-1-2
- ^ Беспалов А. В. (Alexander V. Bespalov) Русский вспомогательный корпус на службе Саксонии в эпоху Великой Северной войны // Северная Европа: проблемы истории. Вып.5. М., 2005. С. 245.
- ^ Sjöström, Oskar (2008). Fraustadt 1706. Ett fält färgat rött. Lund: Historiska Media. sid. 145–146. ISBN 978-91-85507-90-0
- ^ Nordberg (1745). s. 477
- ^ Giov. van Ghelen. Avvisi italiani, ordinarii e straordinarii, Volym 23. Paragraf, OLKIENIKI
- ^ Jacobson, Lenn: Carl Gustaf Creutz i Svenskt biografiskt lexikon
- ^ Slaget vid Kletsk, Arkivcentrum. sid. 8–10.
- ^ [a b] Englund 1988, s. 38.
- ^ [a b] Cooper, Leonard (1968). Many Roads to Moscow: Three Historic Invasions. London: Hamish Hamilton. sid. 42. ISBN 0-241-01574-X
- ^ [a b] Charles XII and the Collapse of the Swedish Empire, 1682- 1719 - R. Nisbet Bain
- ^ Ericson 2003, s. 280.
- ^ Kuvaja 2008, s. 181.
- ^ Ullgren 2008, s. 169.
- ^ From 2007, s. 174.
- ^ Nordberg 1745, s. 585.
- ^ From 2007, s. 196.
- ^ Dorrell 2009, s. 98.
- ^ Тарле Евгений Викторович Северная война и шведское нашествие на Россию. — Сочинения. — Москва: Издательство Академии Наук СССР, 1959. — Т. 10. — С. 363—800. — 841 с.
- ^ [a b c] Kuvaja 2008, s. 186.
- ^ Ericson 2003, s. 287–293.
- ^ [a b] Kuvaja 2008, s. 229–235.
- ^ [a b] From 2007, s. 240.
- ^ Karl XII:s ryska fälttåg: källstudier, Hans Villius (1951). sid. 60.
- ^ [a b] Dorrell 2009, s. 155.
- ^ Nordisk Familjebok
- ^ Fryxell Del 22 1856, s. 161.
- ^ From 2007, s. 259.
- ^ Harald Oscar Prytz (1867). Historiska upplysningar om Svenska och Norska arméernas regementer och kårer jemte flottorna under ledning. sid. 326.
- ^ Englund 1988, s. 215.
- ^ Kuvaja 2008, s. 192.
- ^ ”Encyclopedia of Ukraine”. Arkiverad från originalet den 1 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140101082026/http://www.encyclopediaofukraine.com/pages/P/O/PoltavaBattleof.htm. Läst 7 mars 2014.
- ^ (ryska) Istorīia Petra Velikago, sid. 355.
- ^ [a b] Liljegren 2000, s. 215.
- ^ Kungl. Vitterhets, Historie och Antikvitets Akademiens handlingar, Volym 22. Almquist & Wiksell, 1861. s. 63–65
- ^ Georg Tessin: Wismars schwedische Regimenter im Nordischen Kriege(Aufsatz 4, Bd. 101), Schwerin 1937. sid. 106.
- ^ The Present State of Europe, Volym 21. H. Rhodes., 1711. s. 463–464
- ^ Ericson 2003, s. 320–326.
- ^ Sundberg 2010, s. 249.
- ^ [a b c d] Ericson 2003, s. 327.
- ^ [a b c d] Kuvaja 2008, s. 220.
- ^ [a b] Curt Jany: Geschichte der Preußischen Armee - Vom 15. Jahrhundert bis 1914, Bd. 1, Biblio Verlag, sid. 640.
- ^ Ullgren 2006, s. 101.
- ^ Ullgren 2006, s. 180.
- ^ Andersen 2004, s. 235.
- ^ [a b c] Ericson 2003, s. 352.
- ^ Mattila, Tapani (1983): Meri maamme turvana |trans_title=Sea safeguarding our country, K. J. Gummerus Osakeyhtiö, Jyväskylä, ISBN 951-99487-0-8, sid. 35-36
- ^ [a b c d] Swedish Naval Administration, 1521–1721: Resource Flows and Organisational Capabilities, Jan Glete, BRILL (2010). sid. 222.
- ^ Tegengren, Helmer (1942). Stora nordiska krigets sista sjöstrid. Åbo: Åbo Akademi. sid. 30
- ^ Ullman, Magnus (2006). Rysshärjningarna på Ostkusten sommaren 1719. Stockholm: Libris. sid. 154
- ^ Tony Jaques: Dictionary of Battles an Sieges: A Guide to 8,500 Battles from Antiquity, sid. 1014
- ^ Karl Hoburg: Die Belagerungen der Stadt und Festung Thorn seit dem 17. Jahrhundert, Lambeck Verlag, Thorn 1844. sid. 65.
- ^ Ullgren 2008, s. 195.
- ^ From 2007, s. 255.
- ^ Müller 1789, s. 70.
- ^ Müller 1789, s. 71.
- ^ Moshnik, Y. I., From Narva to Nistadt - Peter's Russia in the Years of the Great Northern War, Garrison and Population of Vyborg from Spring to Summer of 1710 (2001), Sankt Petersburg sid. 70
- ^ Fryxell Del 24 1857, s. 351.
- ^ Lundblad, Knut, Jenssen-Tusch, Georg Friedrich: Geschichte Karl des Zwölften, Königs von Schweden, Band 2, Hamburg (1835). sid. 240.
- ^ Ullgren 2008, s. 142.
- ^ Larsson 2009, s. 154.
- ^ ПОЛКОВОДЦЫ ПЕТРА I: Шереметев Борис Петрович Апраксин Федор Матвеевич Боур Родион Христианович Репнин Никита Иванович Брюс Яков Виллимович Меншиков Александр Данилович Голицын Михаил Михайлович
- ^ Englund 1988, s. 340–341.
- ^ Liljegren 2000, s. 213.
Tryckta källor
- Adlerfelt, Gustaf; Carl Maximilian Emanuel Adlerfelt (2011). The military history of Charles XII, King of Sweden. Nabu Press
- Dorrell, Nicholas (2009). The Dawn of the Tsarist Empire: Poltava & the Russian Campaigns of 1708—1709. Partizan Press
- Englund, Peter (2011). Poltava : berättelsen om en armés undergång. Sverige: Bokförlaget Atlantis. ISBN 9789173534611
- Ericson Wolke, Lars (2004). Svenska slagfält ([Ny utg.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9641081. ISBN 91-46-21087-3
- Fryxell, Anders (1856). Del 21, Karl den tolftes historia, Häfte 1, Karl den tolftes ungdoms- och fredsår, hans första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August. Libris 382332. https://runeberg.org/svhistfry/21/
- Fryxell, Anders (1856). Del 22, Karl den tolftes regering, Häfte 2, Kriget mot Ryssland 1701-1709. Libris 382333. https://runeberg.org/svhistfry/22/
- Fryxell, Anders (1857). Del 24, Karl den tolftes regering, Häfte 4, Sverige och svenskarna under konungens frånvaro 1700-1712. Libris 382335. https://runeberg.org/svhistfry/24/
- From, Peter (2009). Katastrofen vid Poltava : Karl XII:s ryska fälttåg 1707-1709. Sverige: Historiska Media. ISBN 9789185873920
- Konovaltjuk, Pavel; Lyth Einar, Svärd Samuel (2009). Vägen till Poltava: slaget vid Lesnaja 1708. Studier i äldre militärhistoria ; 2. Stockholm: Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. Libris 11451238. ISBN 978-91-85789-14-6
- Kuvaja, Christer (2008). Karolinska krigare 1660–1721. Helsingfors: Schildts Förlags AB. ISBN 978-951-50-1823-6
-
- Liljegren, Bengt (2000). Karl XII: en biografi. Lund: Historiska media. ISBN 91-85377-14-7
- Friedrich Müller, Gerhard (1789). Lebensbeschreibung des General-Feldmarschalls Grafen Boris' Petrowitschj Scheremetew. Leiplig
- Andersson Nordberg, Jöran (1745). Ett kort dock tydeligit utdrag utur then öfwer konung Carl den Tolftes lefwerne och konglida dater
- Sundberg, Ulf (2010). Sveriges krig 1630–1814. Sverige: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek
- Ullgren, Peter (2008). Det stora nordiska kriget 1700-1721: en berättelse om stormakten Sveriges fall. Sverige: Prisma. sid. 1–371. ISBN 9789151851075
- Ullgren, Peter (2006). Uppsnappade brev: Karl XII:s soldater i Norge 1716. Sverige: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-21339-2
|
|