Wallenius hade politiska ambitioner och var anhängare av randstatspolitiken. År 1930 ställdes han inför rätta för att ha arrangerat "skjutsningen" av Kaarlo Juho Ståhlberg. Han entledigades från sin post, men frikändes i rätten. Därefter tog han anställning som Lapporörelsens sekreterare och blev senare dömd till frihetsstraff för sin delaktighet i Mäntsäläupproret 1932.
Mellan 1934 och 1937 var han direktör för en fiskfabrik i Petsamo och 1937–1938 krigskorrespondent i Kina, 1939 i Tyskland. I början av vinterkriget var han kommendör för Lapplandsgruppen. Efter andra världskriget slog han sig ner i Rovaniemitrakten som jordbrukare och författade flera romaner och novellsamlingar som hyllade vildmarksliv och livet i norr.
Bibliografi
Ihmismetsästäjiä ja erämiehiä (1933)
Yli Lapin rajojen. Konsuli Eero Lampion jälkeenjääneestä käsikirjoituksesta elämänkuvauksen kirj. K. M. Wallenius (1936)
Japani marssii (1938)
Lapin sota 1939–1949 sanoin ja kuvin (1940, med Antti Hämäläinen)
Emäpuu kertoo. Satuja aikuisille ja lapsille (1942)
Vanhat kalajumalat (1951)
Miesten meri (1952)
Makreeta, merensoutajan vaimo (1959)
Harakka-Antti lähtee itäjäihin (1961)
Ihmismetsästäjiä ja erämiehiä sekä neljä uutta tarinaa (1962)
Petsamo: mittaamattomien mahdollisuuksien maa. Historiaa ja kuvauksia (1994, red. Sakari Kännö)