Konventionen om urfolk och stamfolk (ILO:s konvention nr 169, Indigenous and Tribal Peoples Convention) är en konvention som antogs av Internationella Arbetsorganisationen ILO 1989. Den bygger bland annat på att principerna från FN:s övriga rättighetsdeklarationer skall tillämpas även på urfolk.
Konventionen berör rätten till tvåspråkig utbildning, sedvanerätt, landrättigheter, egendomsrätt samt rätt att bli rådfrågade och att delta i beslutsprocesser.
Närmare 300 miljoner människor tillhör något av de flera tusen olika urfolken i världen. För Sveriges, Norges och Finlands del rör konventionen samerna, och för Danmarks inuiterna.
En tidigare finländsk regering uttalade i sitt regeringsprogram för 2011–2015 en målsättning att ratificera ILO-konventionen 169.[2] och överlämnade en proposition till riksdagen[3] Den föll dock på grund av nyval, eftersom den inte dessförinnan slutbehandlats.
Sverige
Sverige har inte ratificerat konventionen. Detta har föranlett omfattande kritik från flera olika aktörer, bl.a. FN[4], Diskrimineringsombudsmannen[5] och Amnesty[6]. I Sverige hänvisas till att samernas rätt till mark och vatten, liksom jakt- och fiskerättigheter utreds.[7][8] Frågan om en ratificering av Sverige är ännu (2022) inte avgjord.
