Knut Axel Hanqvist, född 8 september 1904 i Norrköpings Matteus församling, död 28 januari 1981 i Danderyds församling,[1] var en svensk målare.
Han var son till Axel Theodor Hanqvist och Emma Charlotta Petersson samt från 1937 gift med Ingrid Louise Widstrand.
Efter avslutad skolgång arbetade han några år i familjens affär. Han inledde sina konststudier när han var arton år för konstnären Albert Sjöström i Norrköping därefter studerade han vid Otte Skölds målarskola 1928 och 1931 samt vid Maison Watteau i Paris 1929 som följdes upp med studier vid Konsthögskolan i Stockholm 1931–1936. Han har haft ett flertal separatutställningar bland annat på De ungas salong i Stockholm, Färg och Form 1945
[2] och Galerie Blanche 1948[3]. Han medverkade i Östgöta konstförenings och Nordiska konstförbundets utställningar i grupputställningar på bland annat Gummesons, Färg och Form och Galerie Blanche.
Han tilldelades Östgöta konstförenings stipendium 1935, 1936 och 1944, Statens resestipendium 1938 och 1939, P O Winqvists resestipendium 1944, Munch-stipendiet 1747 och Stockholms stads konstnärsstipendium 1955.
Hans konst består av porträtt, figursaker stilleben och landskapsmotiv.
Hanqvist är representerad vid Moderna Museet[4], Sörmlands museum[5], Östersunds museum, Norrköpings konstmuseum[6] och Östergötlands museum.
Tryckta källor
Noter