Kasselgult är ett syntetiskt, oorganiskt, gult till orangegult pigment bestående av en blyoxiklorid med ungefärlig formel PbCl2·5-7PbO.[1][2] Det användes främst i slutet av 1700-talet och en bit in på 1800-talet, men blev senare ersatt av mer beständiga pigment.[3][4]
Vanliga synonymer är Turners gult, patentgult, mengel, veronesergult, parisergult och mineralgult.[1][5][6][7][8] I den internationella pigmentdatabasen Colour Index har Kasselgult namnet Pigment Yellow 30 (PY30) och nummer 77592.[9]
I och med blyinnehållet är originalpigmentet giftigt. För färger som idag säljs som "Turner's yellow" avser namnet vanligen endast färgnyansen och innehåller helt andra pigment.[3]
Historia
Den svenska kemisten Carl Wilhelm Scheele anses ha varit först med att beskriva ämnet och en framställningsväg år 1770.[10]
Några år senare, 1781, tog den brittiska kemisten James Turner patent på pigmentet, vilket följdes av en uppmärksammad patentstrid med andra pigmenttillverkare och marknadsföring med namnet Turner's patent yellow.[10] Namnet kommer alltså inte av den samtida konstnären J.M.W. Turner, även om associationen är förståelig.[11]
Pigmentet har påvisats även i äldre målningar, men inte i någon större omfattning.[2]
Referenser
Färgpigment |
---|
| Några pigment listade efter Colour Index-namn | | Natural | | | Pigment White | | | Pigment Yellow | | | Pigment Orange | | | Pigment Red | | | Pigment Violet | | | Pigment Blue | | | Pigment Green | | | Pigment Brown | | | Pigment Black | |
|