PROFILPELAJAR.COM

	Kanariebuskskvätta; Status i världen: Nära hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Flugsnappare; Muscicapidae
Släkte	Saxicola
Art	Kanariebuskskvätta; S. dacotiae
Vetenskapligt namn
	§ Saxicola dacotiae
Auktor	(Meade-Waldo, 1889)

Kanariebuskskvätta^[2] (Saxicola dacotiae) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar som enbart förekommer på ön Fuerteventura i östra Kanarieöarna.^[3]

Utseende och läten

Kanariebuskskvättan liknar mycket sin nära släkting svarthakad buskskvätta i både form och beteendet att vippa på stjärten och knixa på vingarna.^[4] Den är dock något mindre (11-12,5 centimeter) samt har både längre och smalare näbb och stjärt. Hanen har brunsvart huvud med vit strupe och ett vitt kort ögonbrynsstreck. Liksom svarthakad buskskvätta är den orangebeige på bröst och buk, men i mer begränsad omfattning. Honan är en blekare och gråare version av hanen. Även i lätena liknar den svarthakad buskskvätta, men är förhållandevis tystlåten.^[4]

Hane.
Hona.

Utbredning och systematik

Kanariebuskskvätta förekommer idag enbart på Fuerteventura, Kanarieöarna. Den delas in i två underarter:^[3]

Saxicola dacotiae dacotiae – endemisk för Fuerteventura, Kanarieöarna.
Saxicola dacotiae murielae – utdöd underart som förekom på Montana Clara och Alegranza.

Arten är stannfågel, även om det finns rapporter från exempelvis Lanzarote.^[1] Dessa kan dock röra sig om den snarlika svarthakade buskskvättan.^[1]

Familjetillhörighet

Buskskvättorna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.^[5]^[6]

Levnadssätt

Arten häckar i raviner och sluttningar med buskvegetation, framför allt ärtsoppsbuske, sodaörten Salsola vermiculata samt bocktörnearten Lycium intricatum.^[1] Den livnär sig av invertebrater som larver, myror, hundrafotingar, flugor, skalbaggar och spindlar.^[1]

Häckning

Fågeln häckar normalt från mitten av december till slutet av mars, men helst i samband med vinterregn varför den kan börja häcka redan i november.^[1] I det skålformade boet placeras på sluttande mark bland stenar, i kaktusstånd eller under buskar lägger den två till fem men normalt tre ägg.^[1]

Status och hot

Arten har ett mycket begränsat utbredningsområde och en liten världspopulationen som dessutom hotas av habitatförstörelse.^[1] Dock är populationen inte tillräckligt fragmenterad för att den ska betraktas som sårbar. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad.^[1] Beståndet uppskattades 2021 till 13 300–15 500 vuxna individer, vilket motsvarar totalt 20 000–23 000 individer.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn kommer av det moriska namnet "Dacos" för ön Fuerteventura.^[7]

Noter

^ [a b c d e f g h i j] Birdlife International 2022 Saxicola dacotiae . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9
^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.