På en 1600-talskarta hittar man ett kvarntecken i det inre av viken. Namnen Kvarnestrand och Kvarnbacken finns ännu kvar på platser på vikens inre norra sida. På 1700-talet har bostadsbebyggelse tillkommit kring viken. Ett litet fiskarsamhälle började växa fram. Vid sekelskiftet mellan 1800- och 1900-tal startade en expansiv period av tillväxande stenindustri. År 1930 var 200 stenhuggare verksamma i Kämpersvik.
Samhället
Kämpersvik är ett samhälle som i huvudsak lever upp under sommaren, men ännu finns några fiskebåtar kvar.
Småbåtshamnen i Kämpersvik används flitigt av fritidsboende för förbindelse med de närliggande öarna. Hamnen ägs av fastighetsbolaget Lunneplan och har ett hundratal båtplatser.
Efter skylten "Här slutar allmän väg" hittar man hopptornet och badplatsen. Utflödet från Ejgdetjärnet nordöst om samhället har dämts upp och det gamla tjärnet har återskapats
Westerlind, AnnMari, Kustorter i Göteborgs och Bohus län Tanums kommun, 1982. Byggforskningsrådet.
Tanum, Kulturminnesvårdsprogram för Tanums kommun, 1984, Tanums kommun (Se länken nedan)
Noter
^ [ab] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
^Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]