Jussi Björling

Jussi Björling
Jussi Björling vid ett av sina sista framträdanden på Skansen i Stockholm 20 augusti 1960.
FödelsenamnJohan Jonatan Björling
Pseudonym(er)Erik Odde
Född5 februari 1911
Borlänge, Dalarna
Död9 september 1960 (49 år)
Siarö, Stockholms skärgård
MakaAnna-Lisa Björling
(gift 1935–1960; hans död)
BarnRolf Björling, Kickie Hansson, Anders Björling, Lars Björling, Ann-Charlotte Björling
FöräldrarDavid Björling, Ester Björling
SläktingarOlle Björling, Gösta Björling och Karl Björling (bröder)
GenrerOpera, schlager
RollTenor
År som aktiv1930–1960
Utmärkelser
Litteris et Artibus (1945)
Jussi Björlings teaterdräkt från en föreställning 1926. (Kungliga Operan)

Johan Jonatan "Jussi" Björling, född 5 februari 1911 i Borlänge,[1][2] död 9 september 1960 på Siarö i Stockholms skärgård, var en svensk opera- och konsertsångare (tenor). Björling utnämndes till hovsångare 1944, belönades med Litteris et Artibus 1945 och invaldes som ledamot 675 av Kungliga Musikaliska Akademien 1956.[3]

Biografi

Björling föddes i Stora Tuna socken[4] i Borlänge och var bror till sångarna Olle Björling och Gösta Björling. De tre bröderna skolades först i sång av sin far, sångaren David Björling, och turnerade under namnet Björlingkvartetten i Nordamerika och Norden. Senare en kort tid även tillsammans med lillebror Karl Björling. Sedan fadern dött hamnade Jussi Björling som springpojke i Ystad, där violinisten och bassångaren Salomon Smith ordnade kontakt med operasångaren Martin Öhman, för vilken Björling sedan provsjöng 1928[5]. Han fick 21 augusti 1928 provsjunga för Kungliga Operans chef John Forsell, som i sin anteckningsbok noterade Märkvärdigt bra, fenomen. 17 år. Bör anammas o skötas! Bör kunna bli ngt[6][7] Han antogs därefter till Stockholms musikkonservatorium, med samme Forsell och Tullio Voghera (1879–1943) som lärare.

Första gången som Björling framträdde i en operaroll var den 21 juli 1930 på Kungliga teatern i Stockholm i rollen som lykttändaren i Puccinis Manon Lescaut. Hans debut i en huvudroll ägde rum en månad senare, i rollen som Don Ottavio i Mozarts Don Juan. Björling fick anställning på Operan 1931 och blev kvar där till 1938, en expansiv period med cirka 40 nya stora roller, främst inom den franska och italienska repertoaren. Genombrottet för Björling kom när han 1931 uppträdde på Tivoli i Köpenhamn och en samstämmig kritikerkår lovordade hans sång. Den internationella karriären tog fart först 1935 i Europa och 1937 i USA. Björling slog igenom internationellt i Wien 1936 som Rodolphe i La bohème, Manrico i Trubaduren och Radamès i Aida. Metropolitan Opera, La Scala i Milano, Covent Garden i London, operan i Wien, Chicago och San Francisco – överallt gjorde han succé. Hans paradroller var exempelvis i Rigoletto, Tosca, Aida, La bohème och Faust. Med avbrott för kriget, var Metropolitan i New York från 1938 och fram till hans död Björlings huvudscen. Under samma period gästspelade Björling 128 gånger på Operan i Stockholm.[8] Han sjöng även in lite mera schlagerbetonade sånger under pseudonymen Erik Odde.

År 1959 tilldelades han Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning".

Före en konsert i London den 15 mars 1960 drabbades Björling av vad som antogs vara en hjärtattack, och knappt sex månader senare avled han under natten till den 9 september på familjens sommarställe på Siarö i Stockholms skärgård på grund av vad som ånyo antogs ha varit en ny hjärtattack. Hans fru larmade räddningstjänsten och en helikopter var snabbt på plats – med professor Sander Izikowitz och makarnas dotter Ann-Charlotte – men kunde endast konstatera dödsfallet.[9] Björlings begravning i Engelbrektskyrkan den 19 september 1960[10] direktsändes i radio och tv. Han är gravsatt på Stora Tuna kyrkogård.[11]

Björlings änka Anna-Lisa Björling gav 1970 i uppdrag till Stiftelsen Kungliga Teaterns Solister att förvalta en minnesfond och tilldela sångstipendier till sångsolister vid Operan, Jussi Björlingstipendiet.

Familj

Byst av Jussi Björling utanför Sankt Jacobs kyrka i Stockholm.

Namnet Björling togs 1857 av målarmästaren Per Samuel Björling (1836–1898), tidigare Björn, i Östanå, Ovanåkers socken. Hans dotter Johanna var enligt familjetraditionen den första i släkten, som uppvisade ”märklig sångarbegåvning”. Stamfadern för den björlingska släkten var Olof Hansson (levde 1518), bergsman i Starbo i Norrbärke socken och nämndeman i Norrbärke[12], fjorton generationer före Jussi Björling.

Björling var son till sångaren David Björling och Ester Björling, född Sund (1882–1917). David Björling var född i Hälsingland, men uppvuxen i Finland i trakten av Björneborg, och flyttade i unga år tillbaka till Sverige. David Björlings föräldrar var Lars Johan Björling och Matilda Lönnqvist och det var farmodern Matilda som gav Jussi Björling smeknamnet Jussi, som sedan kom att bli hans förnamn.[13] David Björling utbildade sig till verktygssmed och fick arbete i Borlänge.[13]

Med Ingrid Anna Linnéa Hellström (1907–1953) fick Björling 1928 sonen Rolf Björling, även han operasångare (tenor).[14]

Björling gifte sig 1935 i Stockholm med Anna-Lisa Berg, dotter till kammarmusikern John Berg. Med hustrun Anna-Lisa fick han barnen Anders (1936–2022),[15][16] Lars (född 1939)[17] och Ann-Charlotte Björling (född 1943).

Den 9 april 1936 fick Björling dottern Kickie (Birgitta Kickie Hansson, gift med Frans Lennart Ekman), med ungdomsförälskelsen Eva Zander (1901–1995) i Asarum.[18] Dit hade Björlingkvartetten kommit 1922 och då lärt känna Sven Bosson Zander, Evas far, som i egenskap av kyrkvaktmästare stod för deras konsertarrangemang. Kickie adopterades vid födseln av Björlings ekonomiske rådgivare, advokat Gösta Hansson, och hans fru Ebba Falck-Hansson.[19] Björling behöll kontakterna med Eva Zander livet ut.

Hälsotillstånd och dödsorsak

Jussi Björlings grav i Stora Tuna.

Det har spekulerats om Björlings hälsotillstånd och dödsorsak med bland annat spekulativa påståenden om hjärtinfarkter, som saknar påvisbart medicinskt underlag. Hjärtspecialisten professor Mårten Rosenqvist har, efter genomgång av Björlings medicinska journal och efter samråd med kollegor, gjort en sammanställning i Läkartidningen där den mest sannolika dödsorsaken bedöms vara kammararytmi.[20]

Ur av Rosenqvist genomgångna journalanteckningar framgår att Björling hade högt blodtryck men hjärt-lungröntgen visade inga tecken på svikt eller hjärtförstoring. EKG-undersökningar under tiden 20 juli till 11 augusti 1960 visade ej tecken på påverkan av vänster hjärtkammare, ej heller på vare sig aktuell eller tidigare genomgången hjärtinfarkt, men däremot normal grundrytm på hjärtfrekvensen omväxlande med olika inslag av förmaksarytmier med ibland hög pulsfrekvens. Ytterligare eftergranskning av EKG-bilderna i Läkartidningen indikerar också vid ena undersökningstillfället att Björling hade så kallad retrograd negativ P-våg vid atrioventrikulär återkopplingstakykardi, eller - något oegentligt - "dolt WPW-syndrom" (Wolff-Parkinson-White-syndrom).[21]

Eftermäle

Jussi Björling som staty på torget i Borlänge, som uppkallats efter honom.

I en intervju i Svenska Dagbladet 1988 sade Luciano Pavarotti: ”När jag ska öva in en ny opera så lyssnar jag först på hur Jussi Björling gjorde den. Hans röst var unik, och det är hans väg jag vill vandra. Jag skulle mer än något annat önska att människor jämförde mig med Jussi Björling. Det är så jag strävar efter att sjunga.”[22]

Björling blev 2015 invald i Swedish Music Hall of Fame.[23]

Filmografi

(60°29′10″N 15°26′02″Ö / 60.486204°N 15.433857°Ö / 60.486204; 15.433857

Diskografi

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Enligt den journal som barnmorskan förde vid förlossningen, föddes han den 5 februari [i ett hus på Magasinsgatan], men den 2:a var det datum som registrerades i födelseboken, som uppges i Musikaliska akademiens matrikel och som även Jussi själv firade som sin födelsedag. Källa: Berglund, Torsten (red.) (1997). Svenska antavlor (Band IV : häfte 5). Stockholm: Sveriges Släktforskarförbund. sid. 242. ISSN 0349-1714 
  2. ^ ”Jussi Björling Sällskapet, Biografi”. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170803045318/http://62.95.94.149/index.html?id=1155. Läst 14 augusti 2015. 
  3. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771–1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 84 (2., reviderad och utökad upplaga). Stockholm: Kungliga Musikaliska Akademien. ISSN 0347-5158 Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X 
  4. ^ Nilgert, Edvin, red (1960). Uppslagsverket Vårt sekel. Borås. Libris 671027 [sidnummer behövs]
  5. ^ Berglund, (1997), sid. 241
  6. ^ Larsén, Carlhåkan (20 mars 2002). ”Jussi Björling – tenor på turné”. Populär Historia. http://popularhistoria.se/artiklar/jussi-bjorling-tenor-pa-turne. Läst 29 januari 2012. 
  7. ^ Salomonson, Tina: ”Märkvärdigt bra”, ”Fenomen”, Norstedtsbloggen, 2010-10-22. Läst 2012-01-29.
  8. ^ Nationalencyklopedin på internet (prenumerant). Sökord: Jussi Björling
  9. ^ Nycop, Carl-Adam (1976). 75 år Sverige. Höganäs: Bra böcker. sid. 182 
  10. ^ Lindorm, Per-Erik (red.) (1960). Panorama 60 – en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 217 
  11. ^ Åstrand, Göran (1999). Här vilar berömda svenskar. sid. 26 
  12. ^ Berglund, (1997), sid. 257
  13. ^ [a b] Stenius, sid. 18
  14. ^ Sveriges dödbok 1947–2003 Swedish death index 1947–2003 (Version 3.0). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2005. Libris 9854744 
  15. ^ Stenius, sid. 57
  16. ^ Minnesord i Svenska Dagbladet, 21 juli 2022, sid. 28
  17. ^ Stenius, sid. 91
  18. ^ Szabad, Carl, red (2002). Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförbund. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  19. ^ ”Folkets Jussi”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2960&grupp=12285. Läst 6 februari 2011. 
  20. ^ Rosenqvist, Mårten (2011). ”Jussi Björlings hjärta slog 200 slag per minut”. Läkartidningen (Stockholm: Läkartidningen Förlag AB) 108 (15): sid. 874-76. ISSN 0023-7205. 
  21. ^ Insulander, Per (2011). ”Jussi Björling hade nog också ett dolt WPW-syndrom”. Läkartidningen (Stockholm: Läkartidningen Förlag AB) 108 (19): sid. 1065. ISSN 0023-7205. https://lakartidningen.se/debatt-endast-pa-webben/2011/05/jussi-bjorling-hade-nog-ocksa-ett-dolt-wpw-syndrom/. 
  22. ^ Ann-Marie Kjellander (6 september 2007). ”Hemma hos Pavarotti”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/hemma-hos-pavarotti. 
  23. ^ ”Swedish music hall of fame”. Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202072438/https://smhof.se/sv-se/about/halloffame/2015/jussi%20bjorling. Läst 30 januari 2017. 

Tryckta källor

  • Berglund, Torsten (red.) (1997). Svenska antavlor (Band VI: häfte 6). Stockholm: Sveriges Släktforskarförbund. sid. 241–257. ISSN 0349-1714 
  • Stenius, Yrsa (2002). Tills vingen brister: en bok om Jussi Björling. Stockholm: Bromberg. Libris 8463866. ISBN 91-7608-904-5 (inb.) (Bromberg) 
  • Svensson, Stina (red.) (1953). Vem är det: Svensk biografisk handbok 1953. Stockholm: P A Norstedt & Söners Förlag. sid. 124 

Vidare läsning

Externa länkar

Olika framträdanden med Jussi Björling som lagts ut på Youtube:

Auktoritetsdata