John Pople
Född	John Anthony Pople 31 oktober 1925[1][2][3] Burnham-on-Sea[4][5][6], Storbritannien
Död	15 mars 2004[1][2][3] (78 år) Chicago[7][8][9], USA
Medborgare i	Storbritannien[10][11][12]
Utbildad vid	Trinity College, Cambridge, 1945[13] Universitetet i Cambridge, 1951[14][15] Bristol Grammar School, 1943[13]
Sysselsättning	Matematiker, universitetslärare, kemist[16], fysiker
Arbetsgivare	Bristol Aeroplane Company (1945–1947)[15] Trinity College, Cambridge (1951–1954)[15] Universitetet i Cambridge (1954–1958)[17] National Physical Laboratory (1958–1964)[17] Carnegie Mellon University (1964–1993)[17] Northwestern University (1993–2004)[17]
Utmärkelser
Mayhew Prize (1948)[17] Smith's Prize (1951)[15] Marlow Award (1958)[18] Fellow of the Royal Society (1961)[19] Irving Langmuir-priset (1970)[20] Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1972) Linus Pauling Award (1977)[21] Humboldtpriset[18] Alexander von Humboldt-stipendiat (1981)[17] Oesper Award (1984)[22] Davymedaljen (1988)[23] ACS Award for Computers in Chemical and Pharmaceutical Research (1991)[24] Wolfpriset i kemi (1992)[25] Fellow of the Australian Academy of Science (1993)[26] Nobelpriset i kemi (1998)[27][28] American Chemical Society Award i teoretisk kemi (1998) Copleymedaljen (2002)[29] Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden (2003)
Redigera Wikidata

John Anthony Pople, född 31 oktober 1925 i Burnham-on-Sea, Somerset, död 15 mars 2004 i Sarasota, Sarasota County, Florida, var en engelsk kemist och nobelpristagare i kemi år 1998. Han tilldelades priset för sin "utveckling av kvantkemisk beräkningsmetodik". Han delade priset med amerikanen Walter Kohn.

Han blev Ph.D. i matematik i Cambridge, England, 1951. År 1964 blev han professor i kemisk fysik vid Carnegie-Mellon University, Pittsburgh, USA och vidare professor i kemi vid Northwestern University, USA 1986, där han verkade fram till sin död.

Kemisterna har sedan länge sökt efter metoder för att kunna förstå hur bindningen mellan atomerna i molekyler fungerar. Kvantmekanikens framväxt inom fysiken, öppnade nya möjligheter, men tillämpningarna inom kemin var inte lika framgångsrika, därför att matematiken blev för komplicerad för så stora system som molekyler. När datorer började användas för beräkningarna på 60- och 70-talen tog utvecklingen av kvantkemin fart igen.

John Pople belönades för att ha utvecklat beräkningsmetoder, som gör det möjligt att teoretiskt studera molekyler, deras egenskaper och hur de samverkar i kemiska reaktioner. Dessa metoder utgår från kvantmekanikens grundläggande lagar. Pople gjorde sina beräkningsmetoder lättillgängliga för forskarna genom att konstruera ett datorprogram, GAUSSIAN. Dess första version publicerades 1970. Programmet har sedan dess utvecklats vidare och används idag av tusentals kemister vid universitet och industri runt om i världen.

Pople tilldelades 1988 Davymedaljen och 1992 Wolfpriset i kemi. År 2002 erhöll han Royal Societys Copleymedalj.

• Wikimedia Commons har media som rör John Pople.
  Bilder & media
• Nobelprize.org, Nobelpriset i kemi 1998
• Nobelprize.org, John Pople – Självbiografi

v • r Nobelpristagare i kemi 1901–1925 van ’t Hoff (1901) · Fischer (1902) · Arrhenius (1903) · Ramsay (1904) · von Baeyer (1905) · Moissan (1906) · Buchner (1907) · Rutherford (1908) · Ostwald (1909) · Wallach (1910) · Curie (1911) · Grignard, Sabatier (1912) · Werner (1913) · Richards (1914) · Willstätter (1915) · Inga priser udelades 1916–1917. · Haber (1918) · Inget pris utdelades 1919. · Nernst (1920) · Soddy (1921) · Aston (1922) · Pregl (1923) · Inget pris utdelades 1924. · Zsigmondy (1925) 1926–1950 Svedberg (1926) · Wieland (1927) · Windaus (1928) · Harden, von Euler-Chelpin (1929) · Fischer (1930) · Bosch, Bergius (1931) · Langmuir (1932) · Inget pris utdelades 1933. · Urey (1934) · Joliot, Joliot-Curie (1935) · Debye (1936) · Haworth, Karrer (1937) · Kuhn (1938) · Butenandt, Ruzicka (1939) · Inga priser udelades 1940–1942. · de Hevesy (1943) · Hahn (1944) · Virtanen (1945) · Sumner, Northrop, Stanley (1946) · Robinson (1947) · Tiselius (1948) · Giauque (1949) · Diels, Alder (1950) 1951–1975 McMillan, Seaborg (1951) · Martin, Synge (1952) · Staudinger (1953) · Pauling (1954) · du Vigneaud (1955) · Hinshelwood, Semjonov (1956) · Todd (1957) · Sanger (1958) · Heyrovsky (1959) · Libby (1960) · Calvin (1961) · Perutz, Kendrew (1962) · Ziegler, Natta (1963) · Hodgkin (1964) · Woodward (1965) · Mulliken (1966) · Eigen, Norrish, Porter (1967) · Onsager (1968) · Barton, Hassel (1969) · Leloir (1970) · Herzberg (1971) · Anfinsen, Moore, Stein (1972) · Fischer, Wilkinson (1973) · Flory (1974) · Cornforth, Prelog (1975) 1976–2000 Lipscomb (1976) · Prigogine (1977) · Mitchell (1978) · Brown, Wittig (1979) · Berg, Gilbert, Sanger (1980) · Fukui, Hoffmann (1981) · Klug (1982) · Taube (1983) · Merrifield (1984) · Hauptman, Karle (1985) · Herschbach, Lee, Polanyi (1986) · Cram, Lehn, Pedersen (1987) · Deisenhofer, Huber, Michel (1988) · Altman, Cech (1989) · Corey (1990) · Ernst (1991) · Marcus (1992) · Mullis, Smith (1993) · Olah (1994) · Crutzen, Molina, Rowland (1995) · Curl, Kroto, Smalley (1996) · Boyer, Walker, Skou (1997) · Kohn, Pople (1998) · Zewali (1999) · Heeger, MacDiarmid, Shirakawa (2000) Från 2001 Knowles, Noyori, Sharpless (2001) · Fenn, Tanaka, Wüthrich (2002) · Agre, MacKinnon (2003) · Ciechanover, Hershko, Rose (2004) · Chauvin, Grubbs, Schrock (2005) · Kornberg (2006) · Ertl (2007) · Shimomura, Chalfie, Tsien (2008) · Ramakrishnan, Steitz, Yonath (2009) · Heck, Negishi, Suzuki (2010) · Shechtman (2011) · Kobilka, Lefkowitz (2012) · Karplus, Levitt, Wershel (2013) · Betzig, Hell, Moerner (2014) · Lindahl, Modrich, Sancar (2015) · Sauvage, Stoddart, Feringa (2016) · Dubochet, Frank, Henderson (2017) · Arnold, Smith, Winter (2018) · Goodenough, Whittingham, Yoshino (2019) · Charpentier, Doudna (2020) · List, MacMillan (2021) · Bertozzi, Meldal, Sharpless (2022) · Brus, Bawendi, Ekimov (2023) · Baker, Hassabis, Jumper (2024)