Johan Jacob Hedrén var riksdagsledamot 1812–1848, dessutom ledamot i 1815 års evangeliebokskommitté och ordförande i kommittén till överseende och granskning af kyrkolagen 1824. 1817-19 var han preses i Samfundet Pro Fide et Christianismo. Han ansågs som en utmärkt predikant. Han visade också uppskattning av "läsarna". I en prästmöteshandling uttalar han sig sålunda: "De bära ingalunda motvilja, misstroende eller hat till kyrkan, till dess cultur, ord och sacramenter. [...] Rättvisan bjuder oss ock att erkänna, att sådana läsare, som rätteligen bruka dessa medel bönen och Guds ords läsning, utmärka sig i församlingen i grundelig kristendomskunskap, renlärig tro, af from och stilla vandel, af strängt sabbatshållande, af nykter och ordentlig sammanlefnad; sådana medlemmar som kyrkan måtte med bön till Gud önska sig många."
Vid biskopsvalet i Karlstad 1829 var Hedrén uppförd i första rummet och Esaias Tegnér i andra. Tegnér valde då att inte kandidera. Om Hedrén har Tegnér skrivit att han var "i allmänhet föga utmärkt då fråga är om Embetets inre andeliga sida: men för den yttre eller Länsmanssidan är han exemplarisk genom sitt praktiska sinne och sin rika erfarenhet".[4]
Johan Jacob Hedrén var även docent i praktisk ekonomi i Uppsala och stiftade till exempel Karlstads enskilda bank (grundad 1833, firade 50 år lördagen den 16 mars 1883) och blev direktör för Östergötlands enskilda bank (grundad 1837) i Linköping.
^G. Anrep,Svenska släktboken 2, 1872, Svenska släktkalendern 1917 och 1927.
^Brev till M. Lagerlöf 22 december 1833. Citerat från Åke Eliæson och Bror Olsson. "Esaias Tegnér. En monografi i bild", Malmö:Allhems förlag 1949, page 115, ISBN 990374658X.