James Murray
Född	21 januari 1721[1][2] East Lothian, Storbritannien
Död	18 juni 1794[1][2][3] (73 år) Battle, Storbritannien
Medborgare i	Kungariket Storbritannien
Sysselsättning	Ämbetsman
Befattning
Kanadas generalguvernör
Maka	Cordelia Collier (g. 1748–)[4][5] Anne Witham (g. 1780–)[4][5]
Barn	Wilhelmina Murray[6] Cordelia Murray (f. 1781)[6] James Patrick Murray (f. 1782)[6] Anne Harriet Murray (f. 1788)[6]
Föräldrar	Alexander Murray, 4:e Lord Elibank[6][5] Elizabeth Stirling[6][5]
Utmärkelser
Person of National Historic Significance (1955)[7] Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

James Murray, född den 21 januari 1721, död den 18 juni 1794, var en brittisk militär och ämbetsman, yngre son till den 4:e lord Elibank.

Murray blev 1751 överstelöjtnant och deltog från 1757 i kriget mot fransmännen i Nordamerika. Han anförde en brigad under general Wolfe vid anfallet på Quebec 1759 och försvarade tappert den erövrade staden mot franska försök att återta den (1760). Han blev i oktober samma år guvernör i Quebec och efter Kanadas definitiva avträdande till England i Parisfreden 1763 dess förste brittiske guvernör.

Murrays statsklokt försonliga politik mot den franska befolkningen föranledde 1768 hans återkallande efter klagomål från engelska nybyggare. Åren 1774-82 var Murray guvernör på Menorca och nödgades, belägrad av överlägsna franska och spanska trupper i Fort S:t Philip, kapitulera efter nära sju månaders tappert motstånd (februari 1782). En krigsrätt fritog honom 1783 från allt ansvar för den nödtvungna kapitulationen, och han utnämndes samma år till general.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Murray, 6. James, 1904–1926.