1783 – MDCCLXXXIII 241 år sedan
År 1780 | 1781 | 1782 1783 1784 | 1785 | 1786
Årtionde 1760-talet  | 1770-talet 1780-talet 1790-talet | 1800-talet
Århundrade 1600-talet 1700-talet 1800-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1783 MDCCLXXXIII
Ab urbe condita	2535
Armeniska kalendern	1232 ԹՎ ՌՄԼԲ
Assyriska kalendern	6533
Bahaikalendern	-61–-60
Bengaliska kalendern	1190
Berberkalendern	2733
Brittiskt regeringsår	23 Geo. 3 – 24 Geo. 3
Buddhistisk kalender	2327
Burmesiska kalendern	1145
Bysantinska kalendern	7291–7292
Koptiska kalendern	1499–1500
Erianska kalendern	2949
Etiopiska kalendern	1775–1776
Judiska kalendern	5543–5544
Vikram Samvat	1839–1840
Sakakalendern	1705–1706
Kaliyuga	4884–4885
Holocen kalender	11783
Nri-Igbo	783–784
Persiska kalendern	1161–1162
Muslimska kalendern	1197–1198
Nengō (Japan)	Tenmei 3 (天明3年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern	4116
Minguokalendern	129 före ROC 民前129年
Thailändsk kalender	2326
Unixtid

1783 (MDCCLXXXIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

• 4 februari
  • Storbritannien förklarar att man ämnar avsluta kriget mot USA.
  • En serie jordbävningar börjar i Kalabrien, och cirka 50 000 människor mister livet.

• 3 april – Sveriges ambassadör i Paris, Gustaf Filip Creutz, och sändebudet för de "tretton Förenta Staterna i Norra Amerika", Benjamin Franklin, undertecknar en svensk-amerikansk vänskaps- och handelstraktat.^[1]

• 13 maj – Brand i Laholm, Sverige.^[2]

• 4 juni – Den första luftballongen, en uppfinning av bröderna Joseph och Étienne Montgolfier, sänds upp.
• 5 juni – Den svenske kanslipresidenten Ulrik Scheffer avgår och efterträds av Gustaf Filip Creutz.^[3]
• 8 juni – Vulkanen Laki på Island får ett åtta månader långt utbrott, som dödar tiotusentals människor i Europa, bland annat en femtedel av Islands befolkning, och orsakar stor hungersnöd. Utbrottet har beskrivits som "en av de största miljökatastroferna i Europas historia".
• Juni – Gustav III planlägger i hemlighet ett anfall på Danmark för att erövra Norge. Han sammanträffar med den ryska kejsarinnan Katarina II i Fredrikshamn för att förmå henne att överge Danmark, vilket dock misslyckas. På grund härav sprids ett rykte i Sverige att kungen vill byta Finland mot Norge.

• 18 augusti – Ett stort eldklot passererar förbi Nordsjön, Storbritannien och Frankrike, och bäddar för vetenskaplig diskussion.

• 3 september – Storbritannien erkänner USA:s självständighet genom det så kallade Parisavtalet.
• 27 september – Sveriges angrepp på Danmark skjuts upp och kungen reser till Italien och Frankrike i stället. Resan väcker missnöje i landet, eftersom det råder missväxt. I Italien försöker kungen förmå Osmanska riket att förklara Ryssland krig, men detta rinner ut i sanden.

• 30 november – En jordbävning skakar New Jersey, USA.^[4]

• 24 december – Sveriges kung Gustav III anländer till Rom. Han stannar där i fem dagar, varunder han bland annat får audiens hos påven och deltar i en katolsk midnattsmässa, ledd av påven. Gustav blir därmed den förste protestantiske furste, som har mött en påve.

• Carl Sparre undanträngs av militären och politikern Johan Christopher Toll, som tar över den svenska försvarspolitiken.
• Axel von Fersen d.y. blir den siste översten i det svenska regementet Royal Suèdoise i Frankrike.
• Jean Jacob Schweppe uppfinner ett effektivt system för tillverkning av mineralvatten. Samma år grundar han företaget Schweppes.
• 1783 års svenska lantmäteriordning innebär att sammanslagning av jordlotterna under vissa villkor tillåts. Friherren Rutger Macklean på Svaneholm i Skåne inför då enskifte efter brittisk förebild. Byarna splittras och marken fördelas i större enheter. 73 nya gårdar anläggs. Förändringen väcker först motstånd, men visar sig så småningom mycket framgångsrik.
• Den svenske skeppsbyggmästaren Fredric Henric af Chapman blir varvsamiral.
• The Herald, en av världens äldsta ännu utkommande tidningar, grundas i Glasgow, Skottland.

• 12 januari – Erik Gustaf Geijer, svensk skald, författare och historiker ^[5].
• 14 januari – Wilson Lumpkin, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1831–1835, senator 1837–1841.
• 23 januari – Stendhal, egentligen Marie Henri Beyle, fransk författare.
• 21 februari – Benjamin Ruggles, amerikansk politiker, senator 1815–1833.
• 10 april – Hortense de Beauharnais, drottning av Kungariket Holland.
• 25 maj – Philip Pendleton Barbour, amerikansk politiker och jurist, talman i USA:s representanthus 1821–1823 och domare i USA:s högsta domstol 1836–1841.
• 2 juni – Reuel Williams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1837–1843.
• 24 juni – Johann Heinrich von Thünen, tysk nationalekonom.
• 24 juli – Simón Bolívar, sydamerikansk general och nationalist.
• 31 juli – John Wales, amerikansk politiker, senator 1849–1851.
• 2 augusti – Sulpiz Boisserée, tysk konst- och arkitekturhistoriker.
• 9 augusti – Alexandra Pavlovna, rysk storfurstinna.
• 12 augusti – John Williams Walker, amerikansk politiker, senator 1819–1822.
• 23 september – Peter von Cornelius, tysk målare.
• 8 oktober – Christian Molbech, dansk historiker, utgivare av historiska källskrifter, kritiker m.m.
• 14 december – David Barton, amerikansk politiker, senator 1821–1831.
• 18 december – Johan Niclas Byström, svensk skulptör och bildhuggare.
• Maria Johanna Görtz, svensk konstnär, tecknare.

• 2 januari – Johann Jakob Bodmer, 84, schweizisk professor.
• 5 januari – Friedrich Wilhelm Riedt, 73, tysk kompositör och musikteoretiker.
• 8 januari – Peter von Heidenstam, 74, tysk-svensk läkare.
• 13 januari – Johan Bladh, 63, svensk handelsman.
• 18 januari – Jeanne Quinault, 83, fransk skådespelare, dramatiker och salongsvärd.
• 19 januari
  • Per Gustaf Pfeiff, 92, svensk militär.
  • Johan Albrecht Schönström, 55, svensk sjömilitär.

• 19 februari – Martin Scheffel, 53, svensk konstnär.

• 9 mars – Nils Psilanderskjöld, 75, svensk sjömilitär.
• 10 mars – Johan Wellander, 47, svensk poet.
• 15 mars – Carl Gustaf Grubbe, 54, svensk sjömilitär.
• 22 mars – Franz Leopold von Nádasdy, 74, österrikisk greve och militär.
• 26 mars – Anna Rosina de Gasc, 69, tysk konstnär.
• 30 mars – William Hunter, 64, skotsk läkare.

• 9 april – Christian Conrad Danneskiold-Laurvig, 59, dansk greve och sjömilitär.
• 14 april – Jacques-Philippe Le Bas, 75, fransk kopparstickare.
• 16 april
  • Benedetto Giuseppe Labre, 35, italienskt romersk-katolskt helgon.
  • Christian Mayer, 63, tysk astronom.
• 17 april – Louise d'Épinay, 57, fransk salongsvärd, brevskrivare och intellektuell.
• 27 april – Gustaf Reuter, 84, svensk målare.

• 10 maj – Casper Röding, 46, svensk konstnär.
• 11 maj – Marianne Loir, 77, fransk målare.
• 23 maj – James Otis, 58, amerikansk politiker.
• 25 maj – Berge Frondin, 64, svensk historiker.

• 15 juni – Ludvig Harboe, 73, dansk biskop och kyrkohistoriker.
• 22 juni – Carl Funck, 74, svensk friherre och militär.

• 8 juli – Oluf Bang, 72, dansk genealog.
• 21 juli – Giovanni Battista Rezzonico, 43, italiensk kardinal.
• 27 juli – Johann Philipp Kirnberger, 62, tysk musikteoretiker och kompositör.

• 19 augusti – Franz Xaver Messerschmidt, 47, tysk-österrikisk skulptör.

• 6 september – Carlo Bertinazzi, 72, italiensk skådespelare.
• 18 september – Leonhard Euler, 76, schweizisk matematiker.
• 24 september – Johan Rodin, 28, svensk konstnär.
• 27 september – Étienne Bézout, 53, fransk matematiker.
• 28 september – Marguerite Gourdan, fransk bordellmamma.

• 22 oktober – Gerhard Friedrich Müller, 77, tysk-rysk historiker och upptäcktsresande.
• 29 oktober – Jean le Rond d'Alembert, 65, fransk matematiker och filosof.

• 1 november – Carl von Linné den yngre, 42, svensk naturforskare.
• 3 november – Charles Collé, 74, fransk poet.
• 15 november – John Hanson, 62, amerikansk politiker.

• 13 december – Pehr Wargentin, 66, svensk astronom och statistiker.
• 20 december – Antonio Soler, 54, spansk kompositör.

• Wikimedia Commons har media som rör 1783.
  Bilder & media