James Dickson (1784–1855)

James Dickson
Född3 februari 1784[1][2]
Montrose, Storbritannien
Död17 november 1855[1] (71 år)
Göteborgs stad, Sverige
BegravdÖrgryte gamla kyrkogård
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien
SysselsättningBankman, köpman
MakaMargaretha Magdalena Bagge[3]
BarnJames Dickson (f. 1815)
Robert Dickson (f. 1819)
Oscar Dickson (f. 1823)
Axel Dickson (f. 1826)
FöräldrarJames Dickson
Christine Murray[4]
SläktingarRobert Dickson (syskon)
Redigera Wikidata
James Dicksons gravvård.

James Dickson, född 3 februari 1784 i Montrose, Skottland, död 17 november 1855 i Göteborg, var en svensk handels- och industriman.

Biografi

Han var son till köpmannen James Dickson och Christina Murray,[5] bror till Robert Dickson (1782–1858)[6] och far till James Dickson d.y. och Oscar Dickson.

James Dickson fick först anställning på ett kontor i Edinburgh 1798, men emigrerade till Sverige 1809, sju år efter sin äldre bror Robert, och bosatte sig i Göteborg där han fick burskap den 1 mars 1810.[7] Han var en driven affärsman, som år 1816 grundade firman James Dickson & Co. Åren 1829–33 var Dickson principal för Göteborgs sparbank,[8] och 1831 blev han medlem av Sundhetskommitten i Göteborg, skapad för att hantera den annalkande asiatiska koleran – som mycket riktigt kom till Göteborg 1834, först i Sverige. Han var en av stiftarna till Trädgårdsföreningen i Göteborg.

Han fick kommerseråds titel 1837 och Nordstjärneorden 1838.

År 1814 gifte han sig med Margareta Eleonora Bagge (1795–1857), och familjen bodde vid Södra Hamngatan 5. Huset uppfördes omkring 1805 för kommerserådet Carl Bagge (1754–1818) och överläts sedan till svärsonen James Dickson d.ä. Det användes som kontor och bostad för familjen fram till början av 1860-talet.[9][10] James Dickson är begravd på Örgryte gamla kyrkogård i Göteborg.

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] James Dickson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17515, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p14624.htm#i146238, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ The Peerage person-ID: p14624.htm#i146238, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  5. ^ Robert Dicksons stiftelse: dess byggnadshistoria 1856-1998, om bostadsstiftelsens tillkomst och utveckling, Jan Westergren, Robert Dicksons stiftelse, Göteborg 1998 ISBN 91-630-7496-6 s. 6.
  6. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, Första delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 860
  7. ^ Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden, Hugo Fröding, Medéns Bokhandel, Wezäta, Göteborg 1924 s. 61
  8. ^ Fredberg, Carl Rudolf A:son (1897). Från vår merkantila och industriela verld : porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk  : illustreradt arkiv för affärsmän och allmänheten. 1, Göteborg. Göteborg: Bonnier. sid. 5-8. Libris 1902901 
  9. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, Göteborgs Stadsbyggnadskontor & Göteborgs Stadsmuseum, Grafikerna Livréna i Kungälv, Göteborg 2003 ISBN 91-89088-12-3 ISSN 1404-9546 s. 386.
  10. ^ Göteborgs kalender för 1857, redaktör S A Hedlund & Anton Berg, tryckt hos Hedlund & Lindskog, Göteborg 1857 s. 12.

Externa länkar

Auktoritetsdata