PROFILPELAJAR.COM

Ryska soldater vid ett revolutionsmöte i Dalkarby på Åland, mars 1917.

Invasionen av Åland var ett militärt fälttåg under Första världskriget som gällde Åland i Finland. Ögruppen var ockuperad av Ryska SFSR. Åland invaderades först av Sverige i slutet av februari och sedan av Tyskland i början av mars. Konflikten blev också del i det Finska inbördeskriget, med strider mellan De vita och De röda.

Ålandsexpeditionen

Ålandsexpeditionen kallades den svenska invasionen av Åland. Den organiserades med anledning av förhållandena där efter Finlands självständighet.

Med anledning av förhållandena på Åland ditsändes den 13 februari 1918 en svensk expedition bestående av pansarskeppet HMS Thor och två andra fartyg för att avhämta de ålänningar som önskade bli överförda till Sverige, ett uppdrag som sedermera utvidgades till att omfatta även en medling mellan de ryska besättningstrupperna och den vita skyddskår, som över isen tågat från fastlandet till Åland, samt "att bevaka rysk materiel och annan rysk egendom på Åland, intill dess uppgörelse i vederbörlig ordning träffats".^[1] Den 21 februari samma år slöts i Mariehamn ett fredsfördrag mellan verkställande kommittén för ryska garnisonen på Åland (som då förstärkts av några hundra finska rödgardister) och finska Sydvästra Finlands Skyddskår, enligt vilket Åland skulle utrymmas av såväl de ryska som de finska trupperna (de senare skulle avväpnas). Av trupperna överfördes sedermera efter hand av de förra en del (huvudsakligen rödgardister) med finska fartyg (isbrytaren Murtaja m.fl.) till Åbo, en del (omkr. 250 man polacker, ukrainare, ester och letter) med svenska fartyg till Västervik (varefter denna del internerades på Fristads hed i Västergötland) och återstående delen (ryska trupper) med tyska fartyg till Libau (varefter denna del internerades i fångläger), samt de senare (Vita gardet) den 24 februari med svenska fartyg till Harg för vidare transport med järnväg till Finland.

För att utföra nödvändig kontroll och bevakning under Ålands evakuering samt för att skydda Ålands befolkning mot övergrepp anslöt sig den 20 februari pansarskeppen HMS Sverige och HMS Oscar II till Thor i Eckerö. Efter att regering och riksdag snabbehandlat en lag som tillät att värnpliktiga sattes in utomlands den 23 februari, överfördes den 25 februari ett detachement bestående av en bataljon ur Göta livgarde om tre kompanier, förstärkt med ett kulsprute kompani ur Vaxholms kustartilleriregemente, samt en reducerad fälttelegrafavdelning, under befäl av överstelöjtnant G. Roos med kanonbåten HMS Svensksund tillsammans med några inhyrda fartyg.^[2]

Den tyska expeditionen

Såväl under landstigningen på Eckerö som under frammarschen mot Hammarland blev detachementet beskjutet från de ryska batterierna, utan att dock lida några förluster. Ålands utrymning av ryssarna, vilkas styrka vid denna tid utgjorde omkr. 2 000 man, fortskred emellertid ganska långsamt, ända tills detsamma påskyndades genom Tysklands aktiva ingripande. Sedan den finländska regeringens anhållan hos den tyska (1 mars) om hjälp mot de röda i Finland, bifallits, avsändes nämligen till Åland, som skulle tjäna de tyska trupperna till hjälpbas, en tysk eskader omfattande slagskeppen SMS Westfalen och SMS Rheinland under amiral Meurers befäl, medförande två bataljoner ur den tyska Östersjödivisionen; Jägerbatallion No 14 på 1200 man vilket landsattes på Eckerö den 7 mars, varefter ryssarnas hemtransport huvudsakligen övertogs av tyskarna. Den 15 mars var ögruppen utrymd, och samma dag började det svenska detachementet återföras på kustflottans fartyg. Amiral Meurers eskader och Jägerbatallion No 14 överfördes därefter till Åbo och underställdes Ostseedivision under general R. von der Goltz ledning för vidare insatser för att understödja general Mannerheim och den vita finska armén.

Expeditionschefen överstelöjtnant Ros dokumentation utfördes i form av ett omfattande fotoalbum med handskrivna kommentarer inbunden i rött skinn. Dokumentationen finns i ett känt exemplar och ägs av före detta Kungliga Göta Livgardes kamratförening.

Se även

Sverige under första världskriget#Finlands självständighet och Ålandsfrågan
Åland under Finska inbördeskriget
von der Goltz, Rüdiger: Meine Sendung nach Finnland und nach Balticum
Ålandsexpeditionen 1918, övlt Ros, f.d. Kungl. Göta Livgardes kamratförening

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Noter

^ ”Ålandsexpeditionen”. Uppslagsverket Finland. https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Aalandsexpeditionen. Läst 18 oktober 2023.
^ KUNGL. SJÖFÖRSVARSDEPARTEMENTET (1919). Flottans neutralitetsvakt. Stockholm: P.A. Norstedt &Söner