Hussnylthumla (Bombus norvegicus) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea) som tillhör undersläktet snylthumlor.
Utbredning
Humlan har ett mycket stort utbredningsområde; den finns från europeiska atlantkusten i väster och Pyreneerna i söder över främst östra Frankrike och Centraleuropa till Norden i norr[2] samt ryska stillahavskusten[3] och Japan i öster[4]. Den är också påträffad i Tibet och nordöstra Kina (provinserna Jilin, Liaoning, Sichuan samt Yunnan)[5]. I Sverige är den tämligen vanlig i hela landet[6]. I Finland finns den i södra och mellersta delarna av landet; de nordligaste observationerna är i Norra Österbotten (2021), och sydligaste Lappland (1990).[7]
Beskrivning
Hussnylthumlan är övervägande svart med bred, gul krage. På bakkroppen kan honan ha vit behåring på sidorna av tergit[a] 1. Bakkanten av tergit 3 och hela tergit 4 är vithåriga, tergit 5 svarthårig och tergit 6 kal med undantag för svarta hår på sidorna och en vit bakkroppsspets. Hanens färgteckning på bakkroppen är mer varierad: Tergit 1 har gärna blekgul behåring på sidorna, tergit 2 är svart, tergit 3 och 4 har antingen vit eller gul behåring, tergit 5 är svarthårig och tergit 6 till 7 ofta med brunröd behåring. Arten är medelstor, med en kroppslängd på 17 till 20 mm för honan, 15 till 16 mm för hanen.[4] Honan liknar en stor ängssnylthumla.[6]
Ekologi
Arten snyltar på hushumla[6]. Som alla snylthumlor tar arten inte hand om sin egen avkomma; honan övertar i stället ett hushumlebo, dödar eller underkuvar värddrottningen och låter arbetarna i det övertagna boet ta hand om avkomman.[8]
Honan kommer fram på våren och besöker då gärna maskrosor. När hanen kommer fram i början av juni besöker han bland annat gullris, åkertistel, kärrtistel, kungsmynta, ängsvädd, åkervädd och väddklint.[4] I den kinesiska delen av utbredningsområdet finns den sällsynt i bergen kring 2 500 m.[5]
Status
Arten är klassificerad som livskraftig ("LC") både i Sverige och Finland.[4][7]
Kommentarer
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor
Bokkälla
Fotnoter
- ^ [a b] ”Psithyrus” (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/ps.html. Läst 13 januari 2015.
- ^ Pierre Rasmont et al. (9 december 2013). ”Bombus (Psithyrus) norvegicus (Sparre-Schneider, 1918)” (på engelska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=3057. Läst 9 maj 2017.
- ^ Rasmont, P., Roberts, S., Cederberg, B., Radchenko, V. & Michez, D. 2015 Bombus norvegicus . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 3 juli 2023.
- ^ [a b c d] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Hussnylthumla Bombus norvegicus”. Artinformation. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/bombus-norvegicus-103252/detaljer. Läst 3 juli 2023.
- ^ [a b] Paul Williams, Ya Tang, Jian Yao & Sydney Cameron (2008). ”The bumblebees of Sichuan (Hymenoptera: Apidae, Bombini)” (på engelska) (PDF (9,34 MB)). Systematics and Biodiversity. University of Illinois. sid. s. 56-57. doi:10.1017/S1477200008002843. http://www.life.illinois.edu/scameron/pdfs/Williams&al09_Sichuan.pdf. Läst 12 maj 2010.
- ^ [a b c] G. Holmström Humlor - Alla Sveriges arter sid. 150-151
- ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”Hussnylthumla – Bombus norvegicus”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204734. Läst 23 mars 2022.
- ^ G. Holmström Humlor - Alla Sveriges arter sid. 62-63
