Henry Norris Russell
Född	25 oktober 1877 Oyster Bay, New York, USA
Död	18 februari 1957 Princeton, New Jersey, USA
Begravningsplats	Princeton Cemetery[1]
Nationalitet	USA
Alma mater	Princeton University
Yrke/uppdrag	Astronom, astrofysiker
Arbetsgivare	Princeton University
Känd för	Hertzsprung–Russell-diagram Russell–Saunders koppling Vogt–Russells teorem
Influerad av	Charles Augustus Young[2]
Influerade	Harlow Shapley (1913) Donald Howard Menzel (1924) Lyman Spitzer (1938)[2] Frank Bradshaw Wood (1941)
Utmärkelser	* Royal Astronomical Societys guldmedalj (1921) Henry Draper-medaljen (1922) Brucemedaljen (1925) Janssenmedaljen (Franska vetenskapsakademin) (1936) Medlem av Royal Society (1937)[3]

Henry Norris Russell, född 25 oktober 1877, New York, USA, död 18 februari 1957 i Princeton, New Jersey, var en amerikansk astrofysiker. Han var professor vid Princeton University 1912-1947 och är mest känd för att, tillsammans med Ejnar Hertzsprung, ha utvecklat Hertzsprung–Russell-diagrammet. År 1923, i samarbete med Frederick Saunders, utvecklade han Russell-Saunders koppling, som också är känd som LS-kopplingen. Han tilldelades Royal Astronomical Societys guldmedalj 1921 och Brucemedaljen 1925.^{[4][5][6][7][8][9][10]}

Russell var son till Rev Alexander Gatherer Russell och hans hustru Eliza Hoxie Norris.^[11]

Efter examen från George School 1895 studerade han astronomi vid Princeton University, och tog sin kandidatexamen 1897 och doktorsexamen 1899, med Charles Augustus Young som handledare. Från 1903 till 1905 arbetade han vid Cambridge Observatory med Arthur Robert Hinks som forskningsassistent vid Carnegie Institution och kom under starkt inflytande av George Darwin.

Russell återvände till Princeton och blev instruktör i astronomi (1905–1908), biträdande professor (1908–1911), professor (1911–1927) och forskningsprofessor (1927–1947). Han var också chef för Princeton University Observatory från 1912 till 1947 där Charlotte Moore Sitterly hjälpte honom att mäta och beräkna stjärnornas egenskaper.

Russell skrev en inflytelserik lärobok i två volymer 1927 tillsammans med Raymond Smith Dugan och John Quincy Stewart: Astronomi: A Revision of Young's Manual of Astronomy (Ginn & Co., Boston, 1926–27, 1938, 1945). Detta blev den vanliga astronomiläroboken i ungefär två decennier. Den gavs ut i två volymer: The Solar System och Astrophysics and Stellar Astronomy. Läroboken populariserade idén att en stjärnas egenskaper (radie, yttemperatur, luminositet etc.) till stor del bestäms av stjärnans massa och kemiska sammansättning, som blev känd som Vogt-Russell-satsen (med hjälp av Heinrich Vogt som självständigt upptäckte resultatet). Eftersom en stjärnas kemiska sammansättning gradvis förändras med åldern (vanligtvis på ett ickehomogent sätt) påverkas stjärnutvecklingen.

Russell avrådde Cecilia Payne-Gaposchkin från att i sin avhandling dra slutsatsen att solens sammansättning skiljer sig från jordens, eftersom det motsade den accepterade kunskapen vid den tiden. Han insåg fyra år senare att hon hade rätt efter att ha härlett samma resultat på olika sätt. I sin uppsats tillskrev Russell henne till att ha upptäckt att solen hade en annan kemisk sammansättning än jorden.^[12]

• Henry Norris Russell (1925). ”New Regularities in the Spectra of the Alkaline Earths”. Astrophysical Journal 61: sid. 38–69. doi:10.1086/142872. http://adsabs.harvard.edu/full/1925ApJ....61...38R. 
• Henry Norris Russell; Raymond Smith Dugan; John Quincy Stewart (1945). Astronomy: A Revision of Young's Manual of Astronomy; Vol. I: The Solar System; Vol. II: Astrophysics and Stellar Astronomy. Boston: Ginn & Co 
• Henry Norris Russell (1929). ”On the Composition of the Sun's Atmosphere”. Astrophysical Journal 70: sid. 11–82. doi:10.1086/143197. http://adsabs.harvard.edu/full/1929ApJ....70...11R. 
• Henry Norris Russell (1937). ”Model Stars (13th Josiah Willard Gibbs Lecture)”. Bull. Amer. Math. Soc. 43 (2): sid. 49–77. doi:10.1090/S0002-9904-1937-06492-5. 

• Stipendiat i American Academy of Arts and Sciences (1921)^[13]
• Royal Astronomical Societys guldmedalj (1921)^[14]
• Lalandepriset (1922)
• Henry Draper-medaljen av The National Academy of Sciences (1922)^[15]
• Brucemedaljen (1925)^[16]
• Rumfordpriset (1925)^[17]
• Franklinmedaljen (1934)
• Janssenmedaljen av Franska vetenskapsakademin (1936)
• Utländsk medlem the Royal Society (1937)^[3]
• Hedersmedlem av the Royal Society of Edinburgh (1938)
• Henry Norris Russell Lectureship (1946)^[18]

Asteroiden 1762 Russell är uppkallad efter honom.^[19].

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Henry Norris Russell, 11 juli 2021.

• Wikimedia Commons har media som rör Henry Norris Russell.