Heby är en tätort i Uppland och centralort i Heby kommun i Uppsala län. Någon kyrkby har aldrig funnits i Västerlövsta socken. Däremot anlades järnvägsstationen på Heby ägor i anslutning till kyrkan, och när sedan stationssamhället växte fram kom det att växa upp runt kyrkan.
Historia
Tidigare var Heby ett centrum för tegelbruksindustrin i Sverige. Numera är tegelbruket i grannsocknen Vittinge ett av de få kvarvarande i landet.
Heby omtalas första gången 1370, då kung Albrekt överlät 1/2-öresland förbrutet gods i Heby till Sten Stensson (Bielke).[6] År 1416 sålde Jöns Larsson av Lydinge-ätten 12 öresland i Heby till Uppsala domkyrka. År 1538 fanns fyra gårdar i Heby, ett vanligt kyrkohemman, ett tillhörande S:t Eriksprebende (som senare av Gustav Vasa görs till hans personliga egendom, och därefter av Gustav II Adolf doneras till Uppsala universitet), samt två skattehemman.
Efter en folkomröstning i slutet av 1990-talet, där de flesta invånare röstade för ett länsbyte, samt ett riksdagsbeslut hösten 2005 överfördes Heby kommun från Västmanlands län till Uppsala län den 1 januari 2007.
Sedan 1997 stannar tågen åter i Heby vilket gör pendling till Sala och Uppsala lättare. Sedan 2012 finns regionaltågstrafik (tidigare Upptåget, numera Mälartåg) på sträckan Sala–Uppsala med uppehåll i Heby. Den populäraste busslinjen är 848 som går mellan Uppsala och Sala med stopp i Heby. Det finns även tre andra linjer, 225 Enköping via Fjärdhundra, 865 Östervåla via Runhällen och Tärnsjö samt även 867 Östervåla via Huddunge och Tärnsjö. Samtliga busslinjer körs av UL.
Västerlövsta hembygdsförening bildades den 8 juli 1943 med prosten Erik Ström som ordförande och med anledning av att Erik Ers-gården skulle rivas. Gården undersöktes av sakkunniga intendenter från Uppsala och Västerås, Nils Ålenius och Sven Drakenberg. Den är från början av 1800-talet, i två våningar, 22 meter lång och med sex fönsteraxlar på långsidan. Rummen är förhållandevis stora. Ett av dem, på den övre våningen, har använts som tingssal. Gårdens ägare lämnade gården som gåva och bekostade nedtagning och uppmärkning. Den återuppfördes i Klockarhagen i samhällets västra del, i en sluttning med utsikt mot bland annat kyrkan. På midsommaraftonen 1944 togs det första spadtaget av landshövding Conrad Jonsson, som även invigde hembygdsgården 1946.[16]
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
