Haskell (programspråk)

Haskell är ett funktionellt programspråk. Utvecklingen av språket, som fick sitt namn efter den amerikanska logikern Haskell Curry, startades 1987 av en internationell kommitté. Femton år senare, år 2003, publicerade de sedan en stabil definition av språket. Haskell bygger till stor del, som många andra funktionella programspråk, på lambdauttryck och rekursion, men har också ett starkt typsystem och flera andra relativt ovanliga egenskaper som exempelvis lat evaluering. Språket är också konstruerat för att vara så kompakt och så likt matematik som möjligt, och lånar därför symboler ur både logiken och matematiken.
Det finns flera implementationer av Haskell, mest kända är tolken Hugs och kompilatorn Glasgow Haskell Compiler, båda två är fri programvara. Hugs är en läs-tolka-skriv-slinga liknande den som många Lisp-system har och används för att interaktivt köra och testa sina program och funktioner. Även GHC har en interaktiv tolk, GHCi, med ett gränssnitt liknande Hugs.
Egenskaper
- Typsystemet har stark statisk typning med typinferens
- Haskell använder lat evaluering som standard
- Språket är rent, och sidoeffekter kapslas in i monader
- Haskell har högre ordningens funktioner (se nedan)
- Mönstermatchning och Guards
Kodexempel
Hello, World!
Skriver ut en rad med texten "Hello World".
main :: IO ()
main = putStrLn "Hello World"
Fakultet
Beräknar fakulteten av det givna heltalet. Funktionen är odefinierad för negativa tal.
fac :: Integral a => a -> a
fac 0 = 1
fac n = n * fac (n-1)
Högre ordningens funktioner
Standardfunktionen map tar två argument; en funktion och en lista, och applicerar funktionen på varje element i listan. Notera även mönstermatchningen som görs på det andra argumentet i (x:xs).
map :: (a -> b) -> [a] -> [b]
map _ [] = []
map f (x:xs) = f x : map f xs
Monader
Utskrift till skärm och läsning av fil är exempel på operationer som har sidoeffekter. I Haskell stängs sådana operationer in i monader, och i detta fall IO-monaden. Notera dock att funktionen size inte är monadisk, utan har den enkla typen String -> Int
main :: IO ()
main = do
putStrLn "Rollin in the IO Monad"
f <- readFile "text.txt"
putStrLn "Filen text.txt är " ++ (size f) ++ " rader lång"
where
size :: String -> Int
size file = length $ lines file
Externa länkar
Källor
- Hutton (2007). Programming in Haskell. Cambridge University Press. ISBN 9780521692694
Content Disclaimer
Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.
- The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
- There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
- It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
- Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
- Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.