Demonstration framför tingsrätten i Stockholm 11 augusti 2021.
Hamid Noury, född 29 april1961 i Teheran, är en iransk före detta tjänsteman. Han var under 1988 verksam som biträdande åklagare i Iran, och godkände i denna befattning massavrättningarna av tusentals iranska politiska fångar 1988.[1] Noury greps av svensk polis i november 2019, och dömdes i juli 2022 till livstids fängelse för folkrättsbrott och mord begångna i Iran.[2]
I juni 2024 utväxlades Noury mot de två svenskarna Johan Floderus och Saeed Azizi, och återvände till Iran.[3]
Bakgrund
Hamid Noury, som även var känd som Hamid Abbasi bland politiska fångar, var medlem i Islamiska revolutionsgardet, och rekryterades av det iranska rättsväsendet för att agera assisterande åklagare i Gohardashtfängelset och Evinfängelset i Teheran. I denna befattning ska han ha godkänt avrättningarna av 4 000–5 000 politiska fångar, främst tillhörande oppositionsgruppen Folkets mujahedin.[4]
Kammaråklagarna i Stockholms tingsrätt Kristina Lindhoff Carleson och Martina Winslow[7] åtalade den 27 juli 2021 Hamid Noury för mord och folkrättsbrott, och begärde maxstraffet livstids fängelse.[8][9] Åtalet mot Noury blev möjligt efter att det svenska rättsväsendet fått tillåtelse att tillämpa en så kallad universell jurisdiktion[10] för brott mot folkrätten, och åtala gärningsmän oavsett var brottet begåtts eller nationalitet för förövarna eller offren.[11][12] Den 14 juli 2022 dömde Stockholms tingsrätt Hamid Noury till livstids fängelse,[13] och efter avtjänat straff utvisning på livstid.[14][15][16]
Den 5 augusti 2022 överklagade Hamid Noury sin dom, med motiveringen att det svenska domstolsväsendet saknade behörighet i fallet.[17] Hovrättsförhandlingarna mot Hamid Noury inleddes 11 januari 2023 i Attunda tingsrätt.[18] De beräknades då fortsätta till hösten 2023,[19] och den 19 december 2023 fastställde sedan Svea hovrätt tingsrättsdomen mot Hamid Noury. Han döms till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och mord.[20] Den 6 mars 2024 beslutade Högsta domstolen att inte meddela prövningstillstånd i målet.[21]
Kristerssons regering har kritiserats för att den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali, som 2017 dömdes till döden i Iran, inte omfattades av fångutväxlingen, bland annat av Djalali själv och hans familj,[24] samt av Amnesty International.[25]
