Hökmark är en by, sedan 2015 klassad som en småort,[4] i Lövångers distrikt (Lövångers socken) i Skellefteå kommun, Västerbottens län (Västerbotten).
Namn
Förledet i byns namn är förmodligen det förkristna mansnamnet Hök. Liksom andra mark-byar med sådana förled anses den ha uppkommit som nybygge under medeltiden.[5]
Historia
Byns ålder är okänd.[6] Väster om byn finns dock rösen från bronsåldern, vilket tyder på att människor levt i trakten åtminstone under &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 år. Under den tiden var området ett skärgårdslandskap. Fram till åtminstone 1300-talet var befolkningstätheten troligtvis låg. Under 1300-talet bröts Lövångers socken ut från Skellefteå socken och Hökmark kom att tillhöra den förstnämnda. Namnet Hökmark är känt från åtminstone 1477.[7]
År 1540 var Hökmark den största byn i Lövångers socken med 20 bönder.[6][7] År 1571 fanns här 19 skatteägare.[källa behövs] Vid slutet av 1600-talet hade antalet bönder minskat till 16.[6] Under 1600- och 1700-talen var folkmängden konstant. År 1810, i samband med storskiftet, fanns totalt 27 hemman i byn. Det fanns 42 hemman och fem soldattorp 1871.[7]
År 1901 öppnade K.N. Lundqvists lanthandel i byn. Den var igång fram till maj 1981 då den dåvarande innehavaren Astrid Lundqvist stängde verksamheten efter 80 år.[8] Hökmarks folkskola öppnade 1912.[källa behövs] I början av 1920-talet fanns 51 hemman i byn. I mitten av 1940-talet bodde cirka 350 personer i Hökmark.[7] År 1947 öppnade Konsum en butik. Året därpå startades idrottsföreningen Hökmark IF Gnistan (HIF) som erbjöd verksamhet inom fotboll, skidåkning och friidrott. På 1950-talet avancerade fotbollslaget till seriespel.[9]
Den 9 juni 1954 slog Hökmarkmeteoriten (ett av få bevittnade meteoritnedslag i Sverige) ned i området.
I byn fanns också Fazers bageri, tidigare Lövånger bröd. Verksamheten lades ner, efter 50 år, 2017.[10] I dag[när?] består byn av ett 60-tal hushåll och cirka 160 fast boende.[källa behövs] Enligt uppgifter hämtade 2022 fanns ett 50-tal verksamheter relaterade till skogsägare i byn. Vidare fanns bland annat sågverk, gummiåtervinning och jordbruk.[11]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] Statistiska småorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Småorter 2015, SCB, 19 december 2016, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, SCB.
- ^ Holm, Gösta (1949). ”Ortnamnen i Lövånger”. Lövånger: en sockenbeskrivning under medverkan av flere fackmän. D. 2. Umeå. sid. 90–157. Libris 1202237
- ^ [a b c] Löfqvist, Arne (26 oktober 2011). ”HÖKMARKs HISTORIA”. Välkommen till Hökmark. https://hokmark.wordpress.com/hokmarks-historia/. Läst 24 december 2022.
- ^ [a b c d] Lindholm, A.. ”Hökmarks historia och utveckling”. Arkiverad från originalet den 24 december 2022. https://web.archive.org/web/20221224184010/https://filer.hembygd.se/lovanger/uploads/files/2019/12/H%C3%B6kmarks%20historia%20och%20utveckling.pdf. Läst 12 januari 2023.
- ^ ”Lanthandel”. Skellefteå museum. https://samlingar.skellefteamuseum.se/items/show/143234. Läst 12 januari 2023.
- ^ ”Historia (HIF Gnistan genom tiderna)”. https://idrottonline.se/HokmarksIFGnistan-Orientering/globalassets/hokmarks-if-gnistan---orientering/dokument/hif-gnistan-historia.rtf. Läst 24 december 2022.
- ^ Tedestedt, Robert (7 december 2017). ”Brödfabriken i Hökmark läggs ner – ”50-årig epok går i graven””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/brodfabriken-i-hokmark-laggs-ner-50-arig-epok-gar-i-graven. Läst 24 december 2022.
- ^ ”NÄRINGSLIV I BYN”. Välkommen till Hökmark. Hökmark byaförening. 12 oktober 2011. https://hokmark.wordpress.com/about/naringslivet-i-byn/. Läst 24 december 2022.
Vidare läsning
Externa länkar
