Namnet Gyllenhielm (Gyldenhielm) gavs till utomäktenskapliga barn till Gustav Vasas ättlingar. De var åtta frillobarn som erkändes som naturliga barn med namnet Gyllenhielm. Att erkänna barn som var födda utanför äktenskapet av en frilla var inte ovanligt vare sig bland kungliga personer eller allmogen i det medeltida Sverige, Magnus Erikssons landslag från 1350 reglerade hur frillobarn skulle uppfostras och gav dem viss arvsrätt.
Karin Hansdotter förde i sitt vapen en sparre åtföljd av tre stjärnor. Karin Hansdotter var dotter till Hans Klasson, präst i Stockholm och möjligen identisk med munken Hans Kökemäster.[1]
Julius Gyllenhielm, (1560— nyår 1580–81). 1580 utnämnd till befälhavare på Åbo slott. Ogift, men uppges ha blivit trolovad med greve Per Brahe d.ä:s dotter Karin.
Lucretia Johansdotter (Gyllenhielm), (1561—1585). Ogift. Var trolovad med friherre Carl Gustafsson Stenbock. Hon fick rätten att bära samma vapen som brodern.