1969 inkorporerades Eds landskommun i Grums köping. Grums kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Grums köping samt en del ur Stavnäs landskommun (Värmskogs församling).[5]
Sjöarna inom kommunen, inklusive Grumsfjorden som är en avsnörd del av Vänern och Värmeln–Långsjökomplexet, följer berggrundens sprickmönster, där den sydvästra delen bildar ett tydligt rutmönster medan mönstret i norra delen är mer komplicerat på grund av den varierande berggrundsbildningen. Efter isavsmältningen täcktes området till stor del av vatten, och på Näshöjderna eroderade vågorna bort finare material och lämnade efter sig en bred blockzon med ett stentorg på 175 meter över havet, vilket också markerar högsta kustlinjen. När landhöjningen skedde, fördes material ned från höjderna och ackumulerades i dalgångarna.
Därför består höjderna idag till stor del av hällmark, ibland med ett tunt täcke av morän, medan sedimentjordar återfinns i dalgångarna. Det största sammanhängande sedimentområdet ligger norr om Grumsfjorden, där lerjorden är lämplig för jordbruk.[7]
Grums kommun har 30 mil strand mot Vänern[8] som är Västeuropas största insjö. Fiske rekommenderas bland annat i sjöarna Lill-Emsen, Stor-Emsen, Portilasjön och Värmeln.[9] Ekholmssjön har haft problem med övergödning och 2015 beviljades Grums och Säffle kommuner medel från Länsstyrelsen för att åtgärda problemet.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Grums kommun
Hela riket
Bebyggelse (4,9 %)
Skog (77,7 %)
Öppen myrmark (1,8 %)
Jordbruksmark (12,3 %)
Övrig mark (3,3 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2022 fanns fyra naturreservat i Grums kommun. Getgarsudde är beläget vid Vänern och är även klassat som ett Natura 2000-område. Reservatet bildades "för att bevara ett attraktivt avsnitt av Vänerkusten i oförändrat skick samt att bevara områdets intressanta ytformer och strandvegetation". De andra naturreservaten Gårdsviksfjället, Ryen och västra delen av Värmlandsskärgården.[12]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna som hade egen majoritet. Med 51,1 procent av rösterna i valet 2014 fortsatte Socialdemokraterna styra i majoritet.[14] I valet 2018 ökade andelen röster på Socialdemokraterna och de fick fortsatt stöd att styra ensamma i majoritet.[15]
Mandatperioden 2022–2026 styr Socialdemokraterna i koalition med Vänsterpartiet.[16]
Kommunstyrelsen i Grums kommun utgörs av 13 ordinarie ledamöter.[18] Förutom det som åligger kommunstyrelsen enligt lag är kommunstyrelsen även ansvarig för:
vård, omsorg och utbildning
kommunteknik, bygglovs- och miljötillsynsärenden, folkhälsofrågor, kost och städ samt bibliotek, kultur och turism
ekonomi-, personal-, näringslivs- och organisationsfrågor
För att underlätta sitt arbeta ska kommunstyrelsen i Grums kommun ha tre utskott: utbildnings- och omsorgsutskottet, samhällsbyggnadsutskottet samt planeringsutskottet.[19]
Kommunstyrelsens ordförande är kommunens enda kommunalråd.[20]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Jävsnämnden
M
Karl Martinsson
S
Sture Sköld
Valnämnden
S
Agneta Andersson
M
Judith Kisch
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Näringslivet i området har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1300-talet. Borgvik utmärker sig som en av Värmlands mest välbevarade bruksmiljöer från äldre tider. I dagens kommun är massa- och pappersindustrin dominerande, med företag som KorsnäsBillerud AB Gruvöns Bruk och Stora Enso Timber Gruvöns Sågverk som centrala aktörer i kommunen. Utöver dessa finns andra betydande arbetsgivare såsom Industri Mekano AB, kommunen själv och regionen.[7]
Kommunen har 9 031 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 237:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Grums kommun 1810–2020[25][26]
År
Folkmängd
1810
5 147
1820
5 702
1830
6 163
1840
6 905
1850
7 635
1860
7 971
1870
8 216
1880
8 286
1890
8 286
1900
8 489
1910
8 300
1920
7 391
1930
7 765
1940
8 183
1950
8 800
1960
10 062
1970
10 355
1975
10 872
1980
10 805
1985
10 224
1990
10 274
1995
10 304
2000
9 551
2005
9 408
2010
9 091
2015
8 945
2020
9 043
Anm: * All statistik baserar sig på dagens kommungräns.
Hälsa
Grums kommun har från år 2009 till 2019 varit den kommun i Sverige där flest bekräftade suicid begåtts, med ett genomsnitt på 3,11 per 1 000 invånare.[27]
Blasonering: I blått fält en kyrka av silver med korsprydd takryttare på mitten och kors över vardera gaveln samt med svarta fönster; däröver en ginstam av silver belagd med tre blåa cirkelsågklingor.
