Granville Waldegrave, 3:e baron Radstock

Granville Waldegrave, 3:e baron Radstock
Född10 april 1833[1][2]
London
Död8 december 1913[1][2][3] (80 år)
Paris[3]
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
SysselsättningMissionär, officer[4]
Befattning
Baron Radstock
MakaSusan Charlotte Calcraft
(g. 1858–)[5][6]
BarnGranville Waldegrave, 4th Baron Radstock (f. 1859)[7]
Katherine Waldegrave (f. 1860)[7]
Edith Caroline Waldegrave (f. 1862)[7]
Mabel Waldegrave (f. 1863)[7]
Constance Waldegrave (f. 1865)[7]
unnamed son Waldegrave (f. 1866)[7]
Montague Waldegrave, 5th Baron Radstock (f. 1867)[7]
John Waldegrave (f. 1868)[7]
Mary Waldegrave (f. 1870)[7]
FöräldrarGranville Waldegrave, 2nd Baron Radstock[5]
Esther Caroline Paget[7][5]
Redigera Wikidata
Lord Radstock, karikatyr i Vanity Fair 1872.

Granville Augustus William Waldegrave, 3:e baron Radstock, född den 10 april 1833 i London, död den 8 december 1913 i Paris, var en irländsk baron och väckelsepredikant.

Radstock efterträdde 1857 sin far som peer (ledamot av överhuset). Han blev 1859 kapten vid 9:e Middlesex skyttekompani och 1860 överstelöjtnant vid Västra Middlesex bataljon. En djup medkänsla drev honom snart att söka rädda människor för Guds rike, att bli en "människofiskare", som han själv kallade sig. I Nordisk Familjebok heter det, att "i hemmen, bönehusen, kyrkorna har han vunnit tusentals hjertan genom den ärliga öfvertygelse och den för jordisk vinning oegennyttiga ifver, som präglat hans enkla, men varma föredrag". Med avseende på sin religiösa ståndpunkt var han att räkna till plymouthbröderna. Radstock reste 1874, 1875–1876 och 1878 till Sankt Petersburg för att evangelisera. Besöken ledde till en väckelse i synnerhet i adliga kretsar. Han besökte även Sverige (första gången 1878–1879) och verkade där i synnerhet i Stockholm.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6gp0wcr, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p1112.htm#i11114, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Tony Gallagher (red.), The Times, Times Newspapers, läs online .[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2015890041, läst: 17 december 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Peerage person-ID: p1112.htm#i11114, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g h i j] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Vidare läsning

  • Lars Österlin, Stockholmsväckelsen kring lord Radstock. En kyrkohistorisk undersökning (1947)
Auktoritetsdata