Gasol

Gasolflaskor

Gasol eller flytgas är ett gasformigt bränsle som består av lätta kolväten såsom propan och butan.

Gasol tillverkas i första hand vid gasterminaler för framställning av naturgas, men produktion från petroleum sker också. Gasen levereras i huvudsak med järnvägstankvagnar eller tankbil, men även i flaskor i flytande form.

Benämning

"Gasol" är ett svenskt handelsnamn för gasen. I Finland kallas den "flytgas". Den internationella benämningen är LPG (Liquefied Petroleum Gas) och inom godshantering kallas den "kolvätegasblandning, kondenserad n.o.s."

När gasol används som fordonsbränsle kallas den "motorgas".

Användning

Gasolflaskor för 2 kg och 0,34 kg gasol, vanliga storlekar för hobby- eller campingändamål.

Gasol används i stora mängder inom raffinaderiindustrin samt petrokemin som råvara, och dessutom används i Sverige cirka 400 000 ton gasol som energi inom i första hand industrin.

Huvudsakligen används gasol för energiändamål i industrin på grund av sin effektivitet och enkelhet i hanteringen. Gasol används också i situationer där det inte finns tillgång till elnätet, till exempel i husvagnar, i glest befolkade områden och inom militären. I industrin används gasol som bränsle för värmnings- och värmebehandlingsprocesser och som bränsle till inomhusgående truckar.

Under namnet motorgas används gasol som fordonsbränsle. Detta ska inte ska förväxlas med fordonsgas som är i huvudsak komprimerad metangas.

Normalt blandningsförhållande för normallåga med syre är 1 del gasol och 4 delar syre.[1]

Egenskaper

Gasol är färglös och tyngre än luft. Den har narkotisk verkan och klassificeras därför som nervgift. Gasen orsakar syrebrist i hjärnan som ofta leder till medvetslöshet och i svåra fall till döden. Inandningen kan också leda till hjärtrytmrubbningar eller skador i hjärnan eller i nervsystemet.[2]

  • Flamtemperatur: 1925 °C (teoretisk)
  • Värmeinnehåll: 46,1 MJ/kg (12,8 kWh/kg)

Brännbarhet, explosionsrisk

Blandningar av luft och 2–10 volymprocent gasol är brännbara och kan brinna på ett explosionsartat sätt.[3] Då gasol är tyngre än luft kan små läckage ansamlas till exempel i nedre delarna av en båt eller en byggnad och så småningom uppnå brännbara koncentrationer.

Källor

  1. ^ Handbok för maskinskärning. Sundbyberg: AGA gas AB. 1997. Libris 2379364 
  2. ^ Tödliches Feuerzeuggas Arkiverad 4 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. (tyska), Stern, 31 januari 2007, läst 2014-11-27
  3. ^ ”What is %LEL / %UEL / PID - Lower & Upper Explosive Limits for Flammable Gases & Vapors”. Werner Sölken, www.wermac.org. http://www.wermac.org/safety/safety_what_is_lel_and_uel.html. Läst 10 maj 2018. 

Se även