Den här artikeln handlar om Gamla Varvet i Göteborg. För Gamla Varvet i Karleby, se Karleby#Geografi. För Vikens varv i Viken i Skåne, se Vikens varv.
Gamla Varvet, 1910Modell av Gamla varvet i början av 1700-talet på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg, skala 1:275. Den stora byggnaden längst bak i mitten föreställer Gathenhielmska huset, namngivet efter Lars Gathenhielm och uppfört efter hans död.
Holländaren Albrecht van Velden uppförde vid Stigberget ett varv som under åren 1631–1639 kom att bygga flera skepp: Västgöta Lejon, Jupiter, Götheborg, Götha Ark, och Draken. Efter van Veldens död 1638 övertogs arrendet av hans måg Gerrit Persson fram till 1664.
”
Men redan 1641 begärde Amiralitetskollegium att magistraten i Göteborg "skulle upplåta ett lämpligt område i Masthagen (Masthugget) för skeppsbyggeri åt kronan", och skeppsgården Gamla varvet kan räkna sin tillkomst från den 1 december 1660. Det första fartyget som byggdes på Gamla varvet var en galär som kölsträcktes i oktober 1664 och löpte av stapeln i april 1665.
Blick från Göta älv mot Gamla Varvet och Stigberget omkring 1910
Varvet drevs först av holländare, men den 24 maj 1716 gav Karl XII staden privilegier att sköta det med krav om att staden skulle utrusta tre skepp till sitt försvar, vilket magistraten ej ansåg sig kunna uppfylla. Den 24 maj 1717 överlät Karl XII därför varvet på Lars Gathenhielm. Det låg på området mellan nuvarande Djurgårdsgatan, Karl Johansgatan och Bläsgatan. Det användes av flottan 1660–1700, varefter det delvis ersattes av Nya varvet, framför allt som förtöjningsplats för örlogsfartyg. År 1752 fick handelsmannen Peter Bagge ett entreprenadkontrakt på Gamla varvet, och slog ihop de båda Vikens varv, som låg omedelbart väster om Gamla varvet, och Gamla varvet. Detta gällde fram till 1767.
År 1799 beslutade staten att rusta upp det omkring 1700 grundade örlogsvarvet Nya varvet, och 1803 överflyttades de militära fartygen dit, 1806 chefsämbetet, kontoren 1811, själavården 1817 och sjukvården 1825.
På en offentlig auktion 1825 köptes varvsområdet av dykerikommissarien Ambrosius Landgren för 7 305 riksdalerbanco. Redan 1818 hade Landgren förvärvat varvet Viken, eller Bagges varv, efter kommerserådet Carl Bagges död. Efter en sammanslagning av de båda varven på nytt, benämndes hela området Gamla varvet. Arealen var på 6 839 kvadratfamnar.
När Ambrosius Landgren dog 1845 var hans son Adolf Fredrik endast 16 år, varför ansvaret tills vidare anförtroddes grosshandlare O.P. Dahlin. År 1856 övertog A. F. Landgren varvet och ledde det till sin död 1871, endast 42 år gammal. Landgren hade inga barn, så efter hans död övertog hans systerson George Douglas Kennedy ledningen, då 21 år gammal.
Det sista segelfartyg som byggdes på Gamla varvet, var Sigyn som sjösattes den 15 juli 1887. År 1907 upphörde varvet, eftersom staden behövde marken för att utöka hamnen. År 1912 tog staden över området, för 1,5 miljoner kronor, som då omfattade fastigheterna nummer 1, 2, och 3 i Majornas fjärde rote, samt masthamnen öster om Bläsan med tillhörande vattenområden.
Olsson, Björn; Svenson, Curt, Hamnbilder från Göteborg, 1981
Sundström, Göran (1988). ”Gamla varvet i Göteborg”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1988 (20): sid. 56-65 : ill. ISSN 0348-2189.Libris3180224
Noter
^Sundström, Göran (1988). ”Gamla Varvet i Göteborg”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund) 22: sid. 65.Libris3684053
Vidare läsning
Bergman, Ernst (1954). Gamla varvet vid Göteborg 1660-1825 : historik och beskrivning. Göteborg: Nautic. Libris1434585
Clemensson, Gustaf (1938). Gamla varvet i Lars och Ingela Gathenhielms besittning. Göteborg. Libris2922693
Fredberg, Carl Rudolf A:son (1902). Från vår merkantila och industriela verld : porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk : illustreradt arkiv för affärsmän och allmänheten. 2, Göteborg. Göteborg: Bonnier. sid. 19-23. Libris1902902
