Funktionsrätt Sverige, tidigare bland annatHandikappförbundens samarbetsorgan (HSO), är en paraplyorganisation för organisationer som samlar människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Funktionsrätt Sverige har 53 medlemsorganisationer med drygt 400 000 medlemmar. Funktionsrätt Sverige är en intressepolitisk organisation som driver sakpolitik ur ett funktionsrättsperspektiv men är religiöst och partipolitiskt obunden. Som intresseorganisation är förbundets medlemsorganisationernas enade röst gentemot regering, riksdag, regioner och kommuner.
Alla medlemsförbund i Funktionsrätt Sverige företräder sina egna medlemmar och deras särskilda intressen. De flesta av Sveriges funktionsrättorganisationer har valt att samarbeta kring vissa gemensamma frågor genom Funktionsrätt Sverige. Det kan gälla rätten till likvärdig hälso- och sjukvård, till utbildning och arbete eller att slippa utsättas för diskriminering på grund av funktionsnedsättning.
Organisation
Funktionsrätt Sverige består av 53 medlemsförbund. Det finns också fristående samarbetsorgan i län och kommuner som har kontakt och utbyute med Funktionsrätt Sverige, utan att vara regelrätta distrikt.
För att vara medlem i paraplyorganisationen krävs att ansökande organisation är ett rikstäckande funktionsrättförbund, samarbetsorgan för mindre funktionsrättsgrupper eller en ungdomsorganisation. Hälften av ledamöterna i en ansökande organisation ska ha en funktionsnedsättning eller närstående med funktionsnedsättning.
Högsta beslutande organ för Funktionsrätt Sverige är kongressen som hålls i mitten av maj vartannat år. Kongressen beslutar om nya medlemmar med 2/3 majoritet. Övriga beslut fattas med enkel majoritet där varje medlemsorganisation har en röst oavsett storleken på organisationen.
Mellan kongressen är årsmöte och Ordförandemöten högsta beslutande organ. Ordförandemöten sker några gånger om året. Funktionsrätt Sveriges styrelse är dess verkställande och beredande organ. Den ansvarar för förvaltning och ekonomi. Högste tjänsteperson är kanslichef Devrim Mavi.
År 1868 bildades Döfstumsföreningen som den första handikappföreningen i Sverige. Drygt 20 år senare bildades De Blindas Förening 1889. Föreningarna växte med tiden och fick lokalavdelningar över hela landet varför riksorganisationer kom att bildads. De Blindas Förbund bildade riksorganisation 1916 med bibehållet namn men har senare döpt om sig till Synskadades Riksförbund. År 1922 bildade döfstumsföreningarna riksorganisation under namnet Sveriges Dövas Riksförbund.
I maj 1942 bildades ett samarbetsorgan, Partiellt Arbetsföra[1], som 1962 bytte namn till Handikappförbundens Centralkommitté (HCK) och nya medlemsförbund strömmade till organisationen, däribland Riksförbundet FUB och Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH).
