PROFILPELAJAR.COM

François Arago
	François Arago
Född	Dominique François Jean Arago Roig; 26 februari 1786; Estagel, Frankrike
Död	2 oktober 1853 (67 år); Paris
Begravd	Père-Lachaise och Aragos grav
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	lycée François-Arago; École polytechnique
Sysselsättning	universitetslärare, biograf, politiker, matematiker, fysiker, författare
Befattning
	Frankrikes regeringschef (1848–1848)
Arbetsgivare	Bureau des Longitudes
Politiskt parti
	Inget
Barn	Emmanuel Arago (f. 1812); Alfred Arago (f. 1816)
Föräldrar	François Bonaventure Arago; Marie Arago
Släktingar	Jacques Arago (syskon); Étienne Arago (syskon)
Utmärkelser
	Utländsk ledamot av Royal Society (1818); Riddare av Hederslegionen (1818); Copleymedaljen (1825); Officer av Hederslegionen (1825); Citizen of Edinburgh (1834); Rumfordmedaljen (1850); Kommendör av Hederslegionen; Fellow of the American Academy of Arts and Sciences; Honorary Fellow of the Royal Society of Edinburgh; Storofficer av Hederslegionen; Pour le Mérite för vetenskap och konst; Julikorsets orden; Eiffeltornets 72 ingraverade namn
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Dominique François Jean Arago, född 26 februari 1786 i Estagel nära Perpignan, död 2 oktober 1853 i Paris, var en fransk astronom, fysiker och statsman, bror till Jacques och Étienne Arago, far till Emmanuel Arago.

Vetenskaplig karriär

Arago examinerades från École polytechnique i Paris med utmärkta studieresultat och utnämndes därpå 1805 till sekreterare vid Bureau des Longitudes samt vid Parisobservatoriet. Sändes kort därpå till Formentera för att med Jean-Baptiste Biot fortsätta en av Delambre och Méchain emellan Dunkerque och Barcelona utförd meridianmätning för bestämmande av normalmeterns längd. Innan Arago hann avsluta detta uppdrag, utbröt krig mellan Spanien och Frankrike. Han blev då ansedd som spion och fängslad. Först 1809 återkom han till sitt hemland.

Samma år, 1809, utnämndes han till ledamot av Franska vetenskapsakademien och till professor vid École polytechnique. Han utsågs till Fellow of the Royal Society of Edinburgh 1815 och Fellow of the Royal Society 1818. Tillsammans med Joseph Louis Gay-Lussac började han 1816 utgivningen av Annales de chimie et de physique samt blev 1830 direktör vid Paris-observatoriet. Detta år utsågs han till ständig sekreterare i vetenskapsakademien. År 1828 invaldes han som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige.

Mest berömd blev Arago för sina undersökningar om ljusets interferens och polarisering, om den elektriska strömmens magnetiska verkningar. 1824 upptäckte Arago att en kompassnål ovanför en roterande kopparskiva börjar rotera i samma riktning. Han kallade det för "rotationsmagnetism", något som senare förklarades av Michael Faraday med induktion. Han bidrog med många rön till att stödja Augustin Fresnels teori om ljuset som vågrörelse samt konstruerade en polarimeter och en fotometer.

Hans ekonomiska stöd, genom den franska vetenskapsakademien, till Louis Jacques Mandé Daguerre 1839, för uppfinningen av daguerreotypin fick stort inflytande på den vidare utvecklingen av fotograferingskonsten. Han har, som hedersbetygelser för sina vetenskapliga insatser, fått kratrar på jorden, månen och Mars uppkallade efter sig. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.

Politisk karriär

Även i det politiska livet spelade Arago en betydande roll. 1831 blev han deputerad, slöt sig som sådan till yttersta vänstern samt utmärkte sig som en framstående talare i ekonomiska, tekniska och till undervisningsväsendet hörande frågor. Efter revolutionen 1848 valdes han till medlem av den provisoriska regeringen samt utnämndes till krigs- och sjöminister. På denna post och som medlem av exekutivkommittén samma år var Arago kraftigt verksam för ordningens upprätthållande. I presidentskapsfrågan var han en ivrig motståndare till Louis Napoléon och vägrade att avlägga ed till honom efter statskuppen 1851.

Utmärkelser

Copleymedaljen 1825 Delade priset med Peter Barlow
Rumfordmedaljen 1850
Nedslagskratern Arago på månen^[15]
Nedslagskratern Arago på planeten Mars^[16]
Asteroiden 1005 Arago^[17]

Källor

Noter

^ [a b c d e f g h i j] Gérard Bonet (red.), Pouvoirs et société, vol. 1, Publications de l'olivier, 2011.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, archives.cd66.fr .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Dominique François Jean Arago, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 64363167.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Dominique, François, Jean Arago, Sycomore (på franska), Sycomore-ID: 10421, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: jean-francois-dominique, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Find a Grave, läs online, läst: 29 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 12, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Freedom of the City conferred on M. Arago, Edinburgh new philosophical journal (på engelska), unknown value, oktober 1834, s. 452, Google Books-ID: W3BQAAAAcAAJ, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, royalsociety.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.toureiffel.paris .^{[källa från Wikidata]}
^ ”Arago on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/337. Läst 19 augusti 2023.
^ ”Arago on Mars” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/338. Läst 19 augusti 2023.
^ Lutz Schmadel (1992). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 87. ISBN 3-540-00238-3. http://books.google.se/books?id=VoJ5nUyIzCsC&pg=PA87&dq=1005+Arago&hl=sv&sa=X&ei=k2S8UuacC6q04ATH84CQCQ&ved=0CEEQ6AEwAQ#v=onepage&q=1005%20Arago&f=false. Läst 29 januari 2021

Tryckta källor

Arago, 1. François Jean Dominique i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Boudenot, Jean-Claude; Monica och Gösta Wahde (översättning) (2005) [1999]. ”Fresnel och Arago”. Fysik och fysiker genom historien – från Thales till Higgsbosonen. Gunnar Tibell (faktagranskning). Studentlitteratur. sid. 153–159. ISBN 91-44-04256-6