Häverödräkten är vid sidan av Tjocködräkten den enda verkligt särpräglade Uppländska dräkten med tydlig koppling i ett lokalt dräktskick.[1] Dahlström skriver år 1863 att tre dräkter, "hvilka hvar på sin ort" ännu är i bruk i Uppland: den första en dräkt buren av en kolbonde från Roslagen, den andra från Tierp och den tredje är Häverödräkten.[2] Tierp är en av tre socknar, den andra Häverö socken och den tredje Sko socken, inom Uppland som "blifvit bemärkta för en karateristisk follkdräkt".[3]
Omkring 1700 förekom ännu enligt anteckningar och beskrivning i Skoklosters arkiv en folkdräkt i Uppland, som tydligen går tillbaka på en högre stånddräkt från 1500-talets förra hälft.[4]
År 1993 tecknade Ulla Cedergran ned 43 dräkter från Uppland, varav 31 kvinnodräkter och 12 mansdräkter[5]. I tabellen ses var dräkten kommer ifrån, om det är en kvinno- eller mansdräkt, om den är dokumenterad, rekonstruerad eller komponerad, när den återupptogs i bruk, om det finns varianter samt ytterplagg. Tabellen bygger på Ulla Centergrans inventering av folkdräkter i Sverige 1988-1993, som publicerades i bokform av Nämnden för hemslöjdsfrågor och LRF:s kulturråd 1993. Syftet var att underlätta för den som ville skaffa sig en egen dräkt att lättare få en överblick över de som fanns.
Då landskaps- och länsgränser inte sammanfaller anges län i tabellen.
