Vita fingervantar och kjolväska bärs till högtidsdräkt, den senare till hälften synlig under förklädet [4]. Till vintern bärs väska på vänster sida samt nålbundna vantar i naturvitt ullgarn.
Långserudsdräkten kan även användas till begravning med delarna: vit sockerduk eller svart/grön sidenschal, vitt bomullsförkläde med bred fåll, svart vadmalströja, fingervantar i vit bomull, nålbundna vantar i naturvitt ullgarn eller skinnvantar [4].
Säffle-Tveta är inte med i dräktkartan från 1975 [1].
Säffle-Tvetas klädsel från skiftet till 1900-talet. Det är bevarade plagg från trakten som man har använt som förebild. De bevarade kläderna finns på hembygdsgården i Säffle [5].
Dräkt
Plaggtyp
Beskrivning
Ursprung
Kjol
Mörkblå yllemuslin, helfodrad och med vidden samlad bak
Liv
Vid denna tiden finns inga livstycken
Överdel
Linneblus med stora broderier. En annan enkel blus till finns också bevarad till klädseln.
Förkläde
Av mönstervävd bomull, typiskt runt skiftet till 1900. Kläderna bäras utan förkläde till högtid
Målningar av Carl Wilhelmsson
Halskläde
Huvudbonad
Huvudduken kan mycket gärna knytas under hakan. Till fest: utan huvudduk, men gärna med en liten piffig hatt på det uppsatta håret.
Ytterplagg
Kan bäras en jacka av kraftigt ylletyg med hårt insvängd midja och ärmar med vidd upptill.
Komponerad, använd sedan 1964 och invigd 1967.[8] Med små variationer bärs samma dräkt i Svanskog, Kila och Värmlands Nysäter.[1]
Till dräkten bäres en kjolsäck (så kallad “taska” [9]) med yllebroderier [1]. Originalet hittades i Rotviken [10].
Dräkt
Plaggtyp
Beskrivning
Ursprung
Kjol
Anges som svart kjol med smala röda ränder i en källa [1] men som blå med röd randning i fler [8][9]
Varprandad i mörkblått med smala röda ränder. Inslaget är av ull. En liten tygbit har hittats. Sys enligt Hemslöjdens standardmodell, med ett vävt slitband på insidan nertill [9]
Tyget vävt av bomullsgarn i treskaftskypert på oblekt varp och rött inslag. Linnefodras. Sys enligt Hemslöjdens standardmodell från ungefär år 1800 [9].
Enligt 2 bevarande livstycken från runt 1880-tal [9]
Högtid: sidenhalskläde, damastvävt och rutigt i de färger ev gåvogivare tyckte om [9].
Halsklädet kan bäras hopsatt med en slöja eller med instoppade snibbar i ringningen fram. Lämpligt till värmländska dräkter är en krönt hjärtsölja av silver, eventuellt med hängande löv [9].
Huvudbonad
Linnehatt för gift kvinna oavsett tillfälle med håret i oppombindning under linnehatten [9].
eller
Bindmössa med stycke kan användas till högtid (gift och ogift) med håret uppsatt under bindmössan [9].
Ytterplagg
Blå vadmalströja med linnefoder. Bäres ej under ”barärmatiden” som infaller mellan Kristi Himmelsfärdsdag och Mickelsmäss.
På sommaren kan man ta en vit långärmad undertröja under linneplagget, för att hålla sig varmare, eller en vävd sjal. [9]
Fotdon
Naturvita yllestrumpor som bör nå till knäets överkant och hållas uppe med hjälp av strumpeband som göres av ungefär 28 trådar filtgarn, som varpas upp 1,5 meter långt och gärna i ett par färger som ingår i dräkten. Flätas. Knytes runt benet under knät.
Svarta skor, gärna med nävermellansula, kallade svenskeskor. Lågklackade, helst snörskor. Om skon har plös, bör den ej ha spännen, för spännen hade en knäppande funktion [9].
^
Danielsson, Sofia (205). ”Värmlands hemslöjd 100 år”. i Collvin, Birgitta (på svenska). Slöjden tar form, Värmlands Hemslöjd 100 år, Värmlands museums årsbok 2005, Värmland Förr och nu årgång 103. Karlstad: Värmlands Museum. ISBN 9185224626
