Falkenbergs kommun är en kommun i Hallands län. Den är den till ytan största och till invånarantalet fjärde största av länets kommuner. Lite drygt hälften av befolkningen bor i centralorten Falkenberg.
Falkenbergs kommun ligger vid Kattegatt och sträcker sig från kustslätten in mot ett högland. Näringslivet är differentierat och består företrädesvis av små och medelstora företag.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden, med undantag för enskilda år, varit positiv. Kommunpolitiken har dominerats av borgerliga partier.
Falkenbergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falkenbergs stad och landskommunerna Morup, Ullared, Vessigebro, Vinberg, Årstad och Ätran samt en del ur Högvads landskommun (Älvsereds församling).[6]
Falkenbergs kommun, vars markfördelning visas i cirkeldiagrammet till höger, har jämfört med rikets i sin helhet ungefär drygt tre gånger så stor andel jordbruksmark och dubbelt så stor andel bebyggelse. Andelen skog är något lägre (68 % för hela riket), medan andelen öppen myrmark och övrig mark är betydligt lägre. Markfördelning är lik den för Hallands län i sin helhet.
Området som utgör kommunen kan grovt delas in i tre delar:
det inre höglandet
mellanliggande övergångszon
kustslätten
Det inre höglandet Den förstnämnda utgörs av högland med en kraftigt uppsprucken berggrund av gnejs. Dess dalgångar löper i sydväst–nordöstlig, nord–sydlig och öst–västlig riktning, ibland med plintliknande höjder dem emellan. Till stor del är höjderna täckta med moränjord och bevuxen med skog medan dalgångarna är fyllda med isälvsavlagringar eller mindre våtmarker.
Mellanliggande övergångszon Ut mot kusten finns enstaka rester av den eroderade berggrunden som sticker upp och bildar höjder i det allt flackare landskapet. Däremellan finns betydande inslag av sandiga isälvsavlagringar och lerområden. Då sprickdalarna ofta varit sedimentfyllda har vattendragen i övergångszonen ofta fått söka nya vägar. Såväl Ätran som Suseån och andra mindre åar transporterar här med sig sedimenten och omlagrar dem. Rik lövträds- och örtvegetation präglar det annars omväxlande landskapet längs åarnas stränder.
Kustslätten Den eroderade berggrunden präglar även kustslätten med uppstickande rester. Under en del av tiden efter istiden har kustslätten täckts av havet vilket lett till att sand och lera bearbetats av vågorna. Söder om Skrea utgörs kustlinjen av bukter med strandvallar och dyner mellan bergknallar medan den i norr utgörs av moränryggar eller isälvsmaterial, vilka täckts av vågavsatt material, omväxlande med fuktiga marskområden.
Kommunen består i kommunvalet av en valkrets och 27 valdistrikt. I region- och riksdagsvalet är Hallands län en valkrets och vid EU-parlamentsvalet är hela Sverige en valkrets.[14]. Kommunen ingår i Region Halland.
Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter. Förutom det som åligger kommunstyrelsen enligt lag är Falkenbergs kommuns kommunstyrelse även ansvarig för ekonomi, hållbarhet, styrning, kommunikation, digitalisering, kansli, arkiv, säkerhet, samhällsbyggnad, HR, arbetsmarknad samt näringsliv.
För att stödja sitt arbete har Kommunstyrelsen fyra utskott: arbetsutskottet, personalutskottet, hållbarhetsutskottet samt näringslivs- och marknadsutskottet.[16]
År 2022 var kommunen själv den största arbetsgivaren med &&&&&&&&&&&04175.&&&&&04 175 anställda och den största privata arbetsgivaren var Gekås Ullared med drygt &&&&&&&&&&&01575.&&&&&01 575 anställda.[24]
Infrastruktur
Transporter
MotorvägenE6/E20 passerar genom kommunen och har fem trafikplatser i kommunen. Länsväg 150, 153 och 154 går igenom kommunen. Vägen mellan Askome och Gällared har vunnit utmärkelsen Hallands vackraste väg.
Kommunen har 47 310 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 56:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Falkenbergs kommun 1970–2020[26]
År
Folkmängd
1970
31 804
1975
33 102
1980
34 912
1985
35 596
1990
37 622
1995
38 950
2000
38 817
2005
39 605
2010
41 008
2015
42 949
2020
46 051
Kultur
Kulturarv
Bland kulturarv i kommunen kan nämnas området kring Björkekullen. Där gar fornlämningar från brons- och järnåldern hittats. Där finns också en byggnad som troligtvis uppfördes som torpställe på 1810- eller 1820-talet.[27]
Många av områdets kyrkor blev för små under den kraftiga befolkningstillväxten under 1800-talet och ersattes därför. Några bevarade kyrkor från medeltiden finns dock kvar, dessa är Asige, Abild, Morup, Svartrå och Sankt Laurentii kyrka.[28]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en röd falk stående på ett grönt treberg.
Detta är typexempel på ett "talande vapen", alltså att vapnet illustrerar själva namnet. Namnet kommer från en medeltida borg. Det går tillbaka på två sigillavtryck från 1584 och 1608 som föreställer en falk sittande tre kullar eller ett treberg. På sigillen förekommer några blommor på trebergen, men de har antagits sakna symboliskt innehåll. Ursprungsfärgerna är okända. Anders Thiset föreskrev en silverfalk mot ett blått fält men Falkenbergs stad använde från slutet av 1800-talet en röd falk i silverfält. Färgsättningen fastställdes för staden av Kungl. Maj:t 1948, samtidigt som falken enligt stadens önskemål gjordes "mera rovlysten och smäckrare".[29] Efter kommunbildningen upptogs vapnet av den nya kommunen. Inget annat vapen fanns i området.
Den bild av vapnet som kommunen använder ritades om och antogs i sin nuvarande skepnad 1999, versionen som kommunen använder återfinns på kommunens hemsida[30]. Ur heraldisk synpunkt föreligger ingen skillnad jämfört med den bild som Wikipedia presenterar.
Sport
Falkenbergs BTK har under lång tid varit ett av de främsta lagen inom svensk bordtennis på herrsidan. De var länge ett stabilt lag i Pingisligan, även de inte vunnit något guld sedan 1988. På individuell nivå är Stellan Bengtsson från Slöinge mest framgångsrik med bland annat singelguld vid VM 1971, för vilket han mottog bragdguldet samma år. Även Ulf "Tickan" Carlsson, från centralorten, har nått internationella framgångar med bland annat ett guld i dubbel vid VM 1985.
Inom fotbollen dröjde det till slutet av 1980-talet innan Falkenberg skulle få ett elitlag genom att Falkenbergs FF debuterade i Division 1 1988. Sedan dess har de med några undantag tillhört de två högsta divisionerna. Vinbergs IF och Ullareds IK spelar strax under elitnivå. Vessigebro BK håller till längre ner i seriessystemet men har producerat framgångsrika fotbollsspelare som Niclas Alexandersson (en av Sveriges mesta landslagsspelare) och hans bror Daniel Alexandersson. Andra framgångsrika fotbollsspelare är från centralorten Rutger Backe, allsvenska skytteligavinnare 1976, och Pär Zetterberg, landslagsspelare och framgångsrikt utlandsproffs, samt från Vinberg Magnus Svensson även han landslagsspelare.
Falkenberg med omland är ett av de områden där volleybollen fått fäste. Falkenbergs VBK spelade (som Ätradalens VK) tidigt på elitnivå. Efter en längre svacka från 1980 och framåt återkom de till elitserien 2002 och har sedan dess tillhört ett av landets främsta lag på herrsidan. Ätrans IF och Köinge JUF spelade bägge i damernas elitserie under 1970-talet (då även två lag från angränsade Varbergs kommun tidvis spelade i serien), men numera är Falkenbergs VBK:s damlag, som spelat i näst högsta divisionen, det främst laget på damsidan.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
.jpg)
