Minsk den 26 oktober 1941. Masja Bruskina, Kiril Trus och Volodja Sjtjerbatsevitj förs till avrättningsplatsen. Plakatet Masja Bruskina bär om halsen har text på tyska och ryska: ”Vi är partisaner och har skjutit mot tyska soldater”.
Nazisterna deporterade omkring 380 000 personer för tvångsarbete i Tyskland och mördade hundratusentals civilpersoner. Fler än 5 200 byar skövlades och drygt 200 städer förstördes.
Som ett resultat av tysk utrotningspolitik, sovjetiska deportationer och massflykt från Vitryska SSR förlorade Belarus hälften av sin totala befolkning under andra världskriget.[2] Befolkningen återhämtade inte sin förkrigsnivå förrän 16 år efter kriget, år 1971.[3]
Arad, Yitzhak (2009) (på engelska). The Holocaust in the Soviet Union. Lincoln, Nebraska: University of Nebraska Press. ISBN 978-0-8032-2059-1
Browning, Christopher R.; Matthäus, Jürgen (2004) (på engelska). The Origins of the Final Solution: The Evolution of Nazi Jewish Policy, September 1939 – March 1942. London: Heinemann. ISBN 0-434-01227-0
Silitski, Vitali; Zaprudnik, Jan (2007) (på engelska). Historical Dictionary of Belarus. Historical Dictionaries of Europe; 59 (2). Lanham, Maryland: Scarecrow Press. ISBN 978-0-8108-5812-1
