Erik Hägg
Född	8 november 1870[1][2][3] Karlskrona amiralitetsförsamling[2][4][3], Sverige
Död	22 februari 1958[1][3] (87 år) Skeppsholms församling[1][3], Sverige
Begravd	Galärvarvskyrkogården[5] kartor
Medborgare i	Sverige[3]
Sysselsättning	Militär[1], konstnär, författare, tidningsredaktör[1]
Maka	Lisa Trägårdh (g. 1902–)[1]
Föräldrar	Jacob Hägg[1][4][6] Ellen Hägg
Släktingar	Ella Hägg-Bolin (syskon)[4][6] Arvid Hägg (syskon) Herman Hägg (syskon)
Redigera Wikidata

Erik Hägg, född 8 november 1870 i Karlskrona, död 22 februari 1958 i Stockholm, var en svensk sjöofficer, generallotsdirektör, skriftställare, grafiker och tecknare.

Erik Hägg var son till konteramiralen och marinmålaren Jacob Hägg och Eleonora Magdalena Sofia Tellander och från 1902 gift med Hertha Trägårdh samt bror till Ella Hägg-Bolin och Herman Hägg. Han inledde sin yrkesbana i flottan som officersaspirant 1885. Hägg avlade sjöofficersexamen vid Kungliga Sjökrigsskolan 1892 och utnämndes då till underlöjtnant. Befordran till löjtnant följde 1895, kapten 1901 och kommendörkapten av första graden 1917. Bland kommenderingarna kan nämnas att han var fartygschef på pansarskeppet Oscar II 1916-1917 och stabschef till befälhavande amiralen i Karlskrona 1917-1919.

Under perioden 1919-1936 var Erik Hägg generaldirektör och chef för Lotsstyrelsen. Vid sidan av sitt arbete en flitig skriftställare och medarbetade i Svenska Dagbladet 1904–1918 med sjömilitära frågor. Han var redaktör för tidskriften Vår flotta 1905–1919 och skrev en del publicerade arbeten om sjömilitära spörsmål. Han skrev en minnesskrift om sin far 1934 som utgavs under namnet Amiral Jacob Hägg^[7]. Han var även verksam som konstnär och har utfört etsningar och teckningar med marinmotiv.

Erik Hägg erhöll Kungliga Örlogsmannasällskapets silvermedalj tillsammans med Otto Lybeck för tävlingsskriften "Strategi och fartygsbyggnad". Hägg konstruerade ett rörligt styrstreck för kompasser, vilket kom att användas inom flottan. Han komponerade Sjömanslåt (utgiven 1913) och Kryssarvalsen (utgiven 1928).

• Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1919
• Hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1920
• Ordförande i överstyrelsen för Föreningen Sveriges Flotta
• Ordförande i Allmänna försvarsföreningen 1934-1938

• (1915) Sjömännens stad
• (1930) Bland lotsar och fyrmän
• (1910) Örlogsflottan. Några ord till gammal och ung om vår första försvarlinje, PA Norstedt & söners förlag, Stockholm
• (1941) Under tretungad flagga. Vår seglande örlogsflotta och dess män 1750-1900, Esselte, Stockholm
• (1943) Under segel. En skildring från segelflottornas tid. Med illustrationer efter målningar och teckningar av J Hägg, Lindfors bokförlag AB, Stockholm
• (1945) Bilder från Gotland
• (1948) Fregatten Draken
• Flottan och dess vapen
• Handbok i praktisk navigation
• Utprickningar i svenska farvatten

• Kungliga Sjökrigsskolan 1867-1942, del II, Redaktör Kommendörkapten Georg Hafström, Eskilstuna 1942
• Svenska marinens högre chefer 1700-2005, Rune Kjellander, Probus förlag, Stockholm 2007 (ISBN 978-91-87184-83-3)
• Svenskt konstnärslexikon del III, sid 214, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390296