Einar Kjellén visar skisser av hällristningar, sannolikt i Grillby, Villberga socken, Uppland 1953Einar Kjellén visar Upplands fornminnesförening Stora Rickebyhällen, Rickeby, Boglösa socken, Uppland 1953
Kjellén var hela livet bosatt i Grillby, i Trögds härad i södra Uppland, en halvö i Mälaren nära Enköping. Redan som tonåring omkring 1920 började han intressera sig för sin hembygds historia och särskilt dess arkeologi. Han hade planer på att utbilda sig till arkeolog, men kom i stället att arbeta i familjefirman Auktionsaktiebolaget Pettersson & Kjellén, som ägdes av hans far. Kjellén övertog sedermera företaget och ledde det till hög ålder. Vid sidan av arbetet med auktioner, bouppteckningar och försäljningar av jordbruksfastigheter fortsatte han hela livet med sitt sökande efter och dokumentation av hällristningar. Han gjorde här en mycket betydande insats. År 1925 upptäckte han det mer än 4 meter långa Brandskogsskeppet i Boglösa socken som tidigare inte hade några kända ristningar eller runinskrifter. Flera ristningar hittades sedan på samma block och på andra platser i området.
Kjellén deltog även i debatten om ristningar och fornhistoria med bland andra Arthur Nordén som under en lång tid hade intresserat sig för Östergötlands hällristningar.
Einar Kjellén fortsatte att leta efter och upptäcka nya hällristningar som han dokumenterade. Han hittade ristningar på flera olika ställen i Boglösa, Vårfrukyrka, Villberga, Litslena, Härkeberga och Biskopskulla. Boglösa är genom hans arbete väl dokumenterat på denna punkt. År 2000, när Kjellén fyllde 96 år, hade hans dokumentation växt till ett 20-tal pärmar med teckningar, kartor, fotografier och skriftliga dokument av cirka 1000 hällristningar i Enköpings kommun. Denna forskning donerades till Enköpings museum som nu tillgängliggör delar av den på internet.[1]
Det finns 1600 kända hällristningsytor i Uppland. Tre fjärdedelar av dessa finns inom Trögds härad. De allra flesta av dessa har upptäckts och inrapporterats till riksantikvarieämbetet av Kjellén. Genom hans insatser har Enköpingsområdet kommit att bli landets största hällristningsområde näst efter Bohuslän.
Han utgav flera både populära och vetenskapligt hållna skrifter om Upplands hällristningar, ett område, där han blev en banbrytare med stor auktoritet bland professionella, akademiska arkeologer. Einar Kjellén är begravd på Villberga kyrkogård.[2]
Bibliografi
Praktfulla hällristningar påträffade i Enköpingstrakten. - i: Svenska Dagbladet 10 sept 1925
Den fornminnesrika Enköpingstrakten. 14 nyfunna ristningar i Grillby. - i: Enköpings-Postens julnummer 1927
Nya hällristningar upptäckta i dagarna i sydvästra Uppland. Tre ristningar med en mängd figurer - i: Västmanlands läns tidning 18 augusti 1931
Vackra fynd av ristningar i Enköpingstrakten. 12 nyfunna hällristningar i Boglösa socken. - i:Upsala nya tidning 9 oktober 1931
Nyupptäckta hällristningar i sydvästra Uppland. - i: Upplands fornminnesförenings tidskrift, band 44, häfte 2, 1939
Några nyupptäckta hällristningar i Enköpingstrakten. Fornfynd och folktradition i Uppland. - i: Uppland. Årsbok för Upplands fornminnesförening 1950.
Något om Enköpingstraktens hällristningar. - i: Tor. Meddelanden från Uppsala universitets museum för nordiska fornsaker 1960
Hällristningar och runstenar i Södra Trögds kommun. - i: Boken om Södra Trögd 1961.
Om fornminnen i Norra Trögd. - i: Boken om Norra Trögd 1972.
Upplands hällristningar. (Monografier utgivna av Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 56) 1976
Hällristningar och bronsålderssamhälle i sydvästra Uppland. (tillsammans med Åke Hyenstrand). Upplands fornminnesförenings tidskrift, band 49, 1977
