Boglösa socken förekommer i dokument första gången 1303 ("Deinde Bugløsu"), men kyrkan har genom dendrokronologisk datering av de äldsta delarna uppförts i slutet av 1100-talet.[3]
Före 1887 upptogs Gånsta udde, med 244 invånare bestående av byarne Stads- och Ytter-Gånsta nr 1–11 om 8½ mantal Klista nr 1–3 om 3 mantal och Nynäs nr 1 om 1 mantal i Boglösa jordebokssocken men Vårfrukyrka kyrksocken och landskommun och 1887 överfördes området även till Vårfruskyrka jordebokssocken. [4]
Till Boglösa kyrksocken hörde även två gårdar i byn Hånningby fram till 1884, då gårdarna överfördes till Vallby socken, Uppland både skattemässigt som kyrkligt, dit de övriga gårdarna i byn redan hörde.[3]
I Boglösa finns de rikaste hällristningarna i Uppland, både till antal och utformning. Skeppsfigurerna dominerar motiven, men det finns även också mansfigurer, fotsulor och djurfigurer. Särskilt några stora mantelfigurer är speciella. De rikaste ristningarna finns vid Rickeby, Hemsta och Boglösa by. Vid Rickeby finns "stolen i Rickeby", som är välbekant. Den beskrevs först redan på 1600-talet. Vid Hemsta finns Stora Hemstahällen som är Upplands figurrikaste med bland annat över 100 skeppsfigurer. Många av dessa fynd har uppdagats av forskaren Einar Kjellén som bodde i trakten. En av Sveriges märkligaste hällristningsfigurer är Brandskogsskeppet.
Namnet
Namnet skrevs 1314 Bugløsu och kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller ett ord besläktat med båge. Efterleden är lösa, 'glänta; äng'. [12]
^ [ab] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris9337075. ISBN 91-7345-139-8