Degerfors är också känt för sin långvariga fotbollstradition på hög nivå. Degerfors IF:s herrlag har spelat cirka 30 säsonger i Allsvenskan.
Historia
Degerfors har sitt namn från Degerforsen där en stångjärnshammare anlades vid Nedre Degerfors 1660 och vid Övre Degerfors 1666, hyttorna anlades på initiativ av Georg Camitz. Degerfors bruk köptes 1886 av Strömsnäs järnverks AB som började utveckla bruket till en modern storskalig industri.[8]
Ett 25-tal smeder och smältare utvandrade 1878 från Degerfors till Beloretsk i Basjkirien i Ryssland, till bruket i Tiriljanskij (Tirilän) nära Magnitogorsk. Några flyttade tillbaka, andra blev kvar. Bland dem märks familjerna Adamsson och Larsson.[9][10][11] Än i dag finns 200 svenskättlingar där.[12] Initiativet till denna emigration togs av ingenjören Aleksander Hasselblatt.[13]
Administrativa tillhörigheter
Brukssamhället Degerfors låg i Karlskoga socken, och vid nordvästra stambanan nära intill växte samhället Jannelund upp. Efter kommunreformen 1863 låg båda orterna i Karlskoga landskommun. 1883 blev Degerfors kyrkby i den då bildade Degerfors församling. 1 juni 1912 inrättades Jannelunds municipalsamhälle i landskommunen. 1925 bildades Degerfors landskommun genom utbrytning ur Karlskoga landskommun och till Degerfors landskommun hörde då orten Degerfors och Jannelunds municipalsamhälle. 1938 inrättades Degerfors municipalsamhälle vari Jannelunds municipalsamhälle uppgick. 1943 bildades Degerfors köping genom ombildning av Degerfors landskommun och dess municipalsamhälle som dock upplösts ett år tidigare. 1967 inkorporerades Nysunds landskommun, som sedan 1952 tillhört Svartå landskommun. 1971 ombildades köpingen till Degerfors kommun.[14]
Vid kulturcentret Berget, som ligger i anslutning till Sveafallen, finns handelsbodar, alternerande hantverkare, utställningar och artistkvällar. Man kan också få en inblick i hur bruksarbetarna vid järnverket levde förr i tiden. För barnen finns Lilla Svingelskogen och inhägnader för olika gårdsdjur.
I Håkanbol, längs dressinspåret strax söder om Degerfors tätort, ligger "A. Emil Löfbergs Handelsmuseum" där man kan uppleva hur en lanthandel såg ut för mer än hundra år sedan. På somrarna kan man fika eller prova på att köpa en gammaldags karamellstrut där.
Sveafallen
Domedagsdalen i Sveafallen.
Degerfors omnämns i flera läroböcker för sina många jättegrytor och andra spår från istiden. NaturreservatetSveafallen finns upprättat för att bevara de fler än 200 jättegrytorna i området. Naturreservatet har gjorts turistvänligt genom markerade vandringsleder, handikappanpassning och rastplatser. De flesta jättegrytorna finns utmarkerade längs med vandringslederna. Informationsskyltar som beskriver miljö och historia i området finns också i anslutning till vandringslederna.
Degerfors IF är en idrottsförening huvudsakligen inriktad på fotboll. Degerfors IF har ett förflutet i allsvenskan med 29 säsonger bakom sig. Degerfors IF har erövrat två stora silver (säsongerna 1940/41 och 1963) och ligger på 15:e plats i den allsvenska maratontabellen. Laget vann Svenska cupen 1993. Degerfors IF har spelat i Superettan alla säsonger mellan 2010 och 2020. Säsongen 2014 hade Degerfors IF ett hemmasnitt på 2 048 åskådare, vilket kan jämföras med ortens drygt 7 000 invånare.[22]
Näringsliv
Handel
I Degerfors finns en Ica-butik (Kronhallen) och en butik tillhörande Pekås. Tidigare fanns även en Coop Extra, men efter en lång period av dålig ekonomi valde Coop Värmland att stänga butiken i januari 2020.[23]
Bankväsende
Kristinehamns sparbank öppnade ett avdelningskontor i Degerfors år 1880.[24] Senare har Örebro läns sparbank haft kontor i Degerfors. Kontoret uppgick senare i Swedbank som lade ner det på 2010-talet.
Sydsvenska kreditaktiebolaget etablerade ett kontor i Degerfors år 1916.[25][26] Vid en justering av privatbankernas kontorsnät fördes detta kontor över till Göteborgs bank.[27] År 1949 bytte kontoret åter ägare och kom att tillhöra Wermlands enskilda bank.[28] Wermlandsbanken behöll kontoret under hela dess existens, men det har sedermera lagts ner av dess efterträdare.
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
Affärslivet i Degerfors under 1900-talet. Degerfors: Degerfors Hembygdsförening. 2008. Libris11490039
Degerfors förr och nu. Degerfors: Degerfors hembygdsförening. 2010. Libris12241101
Degerfors socken 1800-talet : drängar och pigor. [Vindeln]: [Vivan Johansson]. 2013. Libris14671614
Johansson, Rune (2010). Bruket i Degerfors under 350 år : 1660-2010 ([Ny utg.]). [Degerfors]: [Outokumpu]. Libris12273774. ISBN 9789163373206
Lindgren Lennart (2007). Minnesskrift (1907-2007) med anledning av Degerfors arbetarkommuns 100-årsjubileum. Degerfors: Arbetarekommun. Libris10349040
Moberg, Ragnar W (1989). Bruket i Degerfors under 300 år : [1660-1960] ([Ny utg.]). Degerfors: Degerfors kommun. Libris7448327. ISBN 91-630-0160-8
Moberg, Ragnar W (1993). Om boende på bruket i Degerfors 1886-1939 under Strömsnäs jernverks AB. Degerfors: Kulturnämnden. Libris7449607. ISBN 91-630-2007-6
