De bysantinska hästarna, Konstantinopelhästarna eller de venetianska hästarna, är skulpturer av fyra hästar, som har sitt ursprung i antikens Rom eller antikens Grekland.
I Markuskyrkan i Venedig står sedan mitten av 1200-talet, med undantag för korta perioder, fyra hästar på en balustrad ovanför kyrkans entré som fasadprydnader. Numera är det fyra kopior som står utomhus, medan originalen står inomhus i kyrkan. Hästarna skiljer sig åt i detaljer som kroppsställning och muskulatur samt uttryck för olika ålder och temperament.
Skulpturernas historia
Skulpturerna dateras till någon gång mellan 300-talet före Kristus och 300-talet efter Kristus. De kom på 1200-talet som krigsbyte från Konstantinopel till Venedig, och anses möjligen ha kommit till den bysantinska huvudstaden under Konstantin den stores tid från någon triumfbåge i Rom. Alternativt kan de härstamma från Rhodos.
Det anses att venetianarna har tillgripit skulpturerna i hippodromen i Konstantinopel, sannolikt 1204 eller något senare i samband med det fjärde korståget.
De bysantinska hästarna i Frankrike
Napoleon I tog hästarna som krigsbyte 1797 och lät sätta upp dem 1807–08 på den triumfbåge vid Arc de Triomphe de Carrousel vid Louvren i Paris som byggdes till hans ära. Efter Napoleons fall bestämdes vid Wienkongressen att skulpturerna skulle lämnas tillbaka till Venedig. De har ersatts av avgjutningar på triumfbågen i Paris.
Modellerna för dessa användes också för de två bysantinska hästar i brons, som sedan 1989 finns uppställda i centrala Stockholm på Blasieholmstorg. De är del av Sivert Lindbloms omgestaltning av denna öppna plats till ett torg, efter att platsen tidigare varit en trafikerad gata och med parkeringsplatser.
Ulf Abel: Från Hippodromen i Konstantinopel till Blasieholmstorg – om de venetianska bronshästarna (med bidrag av Sivert Lindblom och Ulla Ehrensvärd), utdrag ur Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, Meddelande 15/1990, Svenska Handelsbanken, Stockholm 1991