Handelshögskolan i Stockholm låg från det att den grundades år 1909 och fram till 1926, på Brunkebergstorg 2, (fastigheten Skansen20[1], det vill säga tomten bakom det som idag är Kulturhuset) i stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm. Lokaler hyrdes där på våning två och halva våning tre i ett hus, som för samtiden var känt som Brunkebergs hotell. Byggnaden hade uppförts 1837–1841 efter ritningar arkitekt Per Axel Nyström. Denna ursprungliga byggnad revs 1969 och på samma plats uppfördes 1976 Riksbankshuset, Sveriges riksbanks nya byggnad, efter ritningar av arkitekt Peter Celsing.[2] Handelshögskolan var vid denna tid den enda handelshögskolan i Sverige; den akademiska ekonomexamen skolan inrättat blev snabbt populär och antalet studenter ökade snabbt. Detta ledde till att de hyrda lokalerna i hotellet vid Brunkebergstorg inte längre räckte till.
Handelshögskoleföreningen, bestående av högskolans ägare och under ledning av Knut Agathon Wallenberg, fattade i början av 1920-talet beslut om att en ny, mer ändamålsenlig byggnad skulle uppföras för högskolan vid Sveavägen 65 (fastigheten Sandgropen 7)[3] i Vasastan i Stockholm, efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom.
Den nya byggnaden stod färdig i slutet av år 1925. Verksamheten flyttade in i de nya lokalerna året därpå.
Den arkitektoniskt sett mest intressanta delen av den nya huvudbyggnaden vid Sveavägen 65, är dess burspråk och kupol, vilka utgör del av byggnadens norra fasad mot Observatorielunden och Stockholms stadsbibliotek. Innanför burspråket ligger, på byggnadens botten- och första våning, skolans stora aula med plats för 300 åhörare. Aularummet är cirkelrunt (formen av en stående cylinder) och flankeras av antika kolonner med doriskakapitäl.
På de högre våningarna innanför burspråket finns skolans bibliotek. Inuti den sfäriska kupolen finns fyra mindre, cirkulära våningsplan (våningar 7–10) med specialanpassade bokhyllor och läsplatser med utsikt över Observatorielunden och Stockholms stadsbibliotek. En spiraltrappa förbinder kupolens olika våningar med resten av biblioteket. De cirkulära våningsplanen i kupolen, kallas för "Boktornet".
Handelshögskolan i Stockholms bibliotek var ursprungligen slutet, det vill säga endast bibliotekets personal hade tillträde; idag har dock skolans studenter och forskare rätt att besöka samlingarna och själva hämta de böcker de vill låna. Biblioteket har till stor del kvar sin originalinredning från byggnadens invigning år 1925, inkluderande väggbeklädnader i form av mörka ek- och valnötsträpaneler, innerväggar av ek och infattat glas samt ornamentering i smidesjärn. På källarvåningen under aulan, ligger en cirkelformad rotunda. Här planerar skolans studentkår att bygga en ny bar med dansgolv.
Den mäktiga, 10 meter höga ekporten vid Sveavägen 65.
Fasad och porten mot Sveavägen
Skulpturen av Merkurius (i grekisk mytologi Hermes) samt stenreliefer i fönsterkornischer på högskolans fasad mot Sveavägen, utfördes av Ansgar Almquist (1889-1973, även Ansgarius Almquist). Almquist, som studerat vid École des Beaux Arts i Paris i Frankrike, har även utfört reliefer i nischerna i fasaden till Bolinderska palatset i Stockholm och trappmäklare i brons i trapphallen i Stockholms Konserthus.
Huvudbyggnadens stora port mot Sveavägen, utgörs av två stycken 5 meter höga dörrar i massiv ek. Portalen i sin helhet är 7 meter hög. En intressant detalj är dörrarnas låskonstruktion, som är en kopia av en medeltida låskonstruktion. Låset sitter fäst på insidan av den högra dörren och har de imponerande måtten 35×20×10 cm (längd, bredd och höjd).
Om- och tillbyggnationer under Efterkrigstiden
Huvudbyggnaden vid Sveavägen 65 har under Efterkrigstiden (1945-1989) byggts ut vid två tillfällen.
1976 byggdes en ny sydlig flygel vid Kungstensgatan, för administration och forskning. Denna ritades av arkitekt Åke Ahlström (1918-2001) och uppfördes 1976. Därefter genomfördes, under ledning av Ahlström, en omfattande renovering av huvudbyggnaden, med bland annat installation av ny spiraltrappa i betong. Ahlström är även känd för Riksarkivets huvudbyggnad på Kungsholmen i Stockholm (uppförd 1968).
En ny västlig flygel mot Saltmätargatans nordligaste del (nuvarande Bertil Ohlins gata), byggdes senare. Denna bestod av en korridor och två delvis underjordiska föreläsningssalar, Ragnar och Torsten. Korridoren förband huvudbyggnadens nordliga och sydliga flyglar med de två nybyggda föreläsningssalarna. Dessa namngavs efter bröderna Ragnar Söderberg och Torsten Söderberg, vars stiftelse gjort stora donationer till skolan. Genom uppförandet av de sydliga och västliga flyglarna, fick byggnaden en sluten innergård. Innergården har i sin tur grävts ut, vilket möjliggjort uppförandet tre underjordiska föreläsningssalar, bland annat KAW (Knut och Alice Wallenberg), vilket är Handelshögskolans tekniskt mest avancerade föreläsningssal. Tillbyggnaderna ritades av Tengbomgruppen, Sveriges äldsta arkitektbyrå, grundad 1906 av Ivar Tengbom, som 1925 ritat högskolans huvudbyggnad. Arbetena utfördes av Looström & Gelin, Sveriges äldsta konstruktionsbyrå, grundad 1903[4][5] och som även utfört arbeten vid Handelsbankens kontor på Kungsträdgårdsgatan 4.[6]
Inför skolans 100-årsjubileum år 2009 gjordes stora donationer från bland annat Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och medlemmar av Handelshögskoleföreningen. Dessa har möjliggjort en större ombyggnad av skolans huvudbyggnad på Sveavägen 65. Byggnadens västra flygel mot Observatorielunden revs under 2012 och ersättes med en ny fyravåningslänga. På så vis har högskolans kontors- och undervisningsyta kunnat utökas med cirka en tredjedel. Den nya flygeln möjliggjorde också byggandet av ett glastak över skolans innergård. Den inglasade, och vintertid uppvärmda, innergården används som studieplats för skolans studenter och för representation.
Det omfattande renoveringsprojektet inleddes i slutet av september 2008, genom att Rotundan, ett stort cirkelrunt rum beläget på källarvåningen omedelbart under aulan, och Bananen, en korridor som löper söder om och runt Rotundan, stängdes av. Den tidigare underutnyttjade Rotundan byggdes om till Handelshögskolans i Stockholm Studentkårs nya pub med dansgolv. Detta möjliggjorde att kårens tidigare pub kunde omvandlas till matsal. Handelshögskolan i Stockholm har tidigare varit ett av de få högskolor och universitet i Stockholm som saknat egen studentmatsal. Studentkåren gjorde i mitten av september 2008 en opinionsundersökning bland sina medlemmar; frågan var "Vad anser Du att Kåren bör fokusera på under den kommande terminen?". 47% av de tillfrågade svarade "Renovering av kårens lokaler" (det näst mest populära svarsalternativet, "Sociala aktiviteter", fick endast 18% av rösterna).
Akademiskt samarbete mellan Handelshögskolan och Stockholms högskola
Stockholms högskolas (föregångaren till Stockholms universitet) tidigare huvudbyggnad (enligt samtida folkmun "Gråsuggan") ligger vid Kungstensgatan 45, omedelbart ovanför och väster om Handelshögskolan. De två högskolorna hade ursprungligen mycket nära band och bedrev omfattande akademiskt samarbete. Samarbetets omfattning har avtagit efter det att universitetet år 1970 flyttade till sina nya lokaler i Frescati på Norra Djurgården i nuvarande Nationalstadsparken i norra Stockholms stad.
Ett av de främsta exemplen på detta nära samarbete var Handelshögskolans bidrag till utvecklandet av en företagsekonomisk institution vid Stockholms universitet. Institutionen tillkom i slutet av 1950-talet som en filial till Handelshögskolan. Undervisningen bedrevs till en början genom att Handelshögskolan upplät undervisningsplatser till intresserade studenter från Stockholms högskola. Den drivande kraften bakom den företagsekonomiska institutionens utveckling vid denna tid var en professor vid Handelshögskolan, T. Paulsson Frenckner.
Teknologiska institutets (enligt skylten på bilden "Gamla Tekniska högskolan") huvudbyggnad på Drottninggatan i Stockholm.
1960 gavs Stockholms högskola universitets rang och bytte namn till Stockholms universitet. 1970 invigdes universitetets nya byggnader på Frescati, och Företagsekonomiska kunde flytta dit från sina tidigare alltför små lokaler i Stockholms innerstad. Institutionen har sedan 1970-talet expanderat kraftigt. Den är idag Norra Europas största utbildningsinstitution inom ekonomi, med fler studenter än sin grundare Handelshögskolan.
Byggnader med anknytning till Handelshögskolan och Stockholms högskola
Det enligt legenden hemsökta Schefflerska palatset, även kallat "Spökslottet". Byggnaden tillhör fortfarande Stockholms universitet och är arbetsplats för dess professor emeritus, så kallade "spöken".
Stockholms högskolas gamla huvudbyggnad ligger vid Kungstensgatan 45, mellan Spökparken och Observatorielunden. Under 1990-talet, i samband med att Handelshögskolan var i behov av fler lokaler, fanns planer på att ta över denna byggnad, vilken ligger mycket nära skolans byggnader vid Holländargatan och dess huvudbyggnad vid Sveavägen 65. Även Handelshögskolans huvudbyggnad har adress mot Kungstensgatan. Den så kallade Kopparporten, ingången till Handelshögskolans i Stockholm studentkårs lokaler, har adress Kungstensgatan 32. Handelshögskolans planer att ta över Stockholms högskolas gamla huvudbyggnad förverkligades dock inte och ett nytt campus har istället byggts upp på Lidingö, omedelbart öster om Stockholm.
SSE Rigas byggnad på Strelnieku iela 4a i centrala Riga är en berömd byggnad i Art Nouveaustil ritad av arkitektenMichail Eisenstein. Byggnaden hör till Rigas landmärken och har troligtvis en högre profil i staden, än vad byggnaden på Sveavägen 65 har i Stockholm.
Föreläsningssalar och arbetsrum namngivna efter donatorer
Som nämnts ovan finansieras Handelshögskolans verksamhet till övervägande del av privata medel. Stora donationer har bland annat gjorts av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Peter Wallenberg, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse, Ruben Rausings stiftelser, Erling Persson (grundare av Hennes & Mauritz) samt av finansmannen Fredrik Lundberg och familjen Bonnier. Flera av skolans stora föreläsningssalar har namngetts efter donatorer. Till dessa hör den tekniskt sett mest avancerade salen, KAW (Knut och Alice Wallenberg) samt salarna Peter Wallenberg, Torsten, Ragnar, Ruben, grupparbetsrummet Fredrik, Erling Perssonrummet och bibliotekets läsesal Bonnierrummet.
Kvarteret Luftspringaren
I Handelshögskolans studentkårs tidning Minimax finns en berömd kolumn kallad Luftspringaren. Kolumnen har fått sitt namn av att tidningens redaktion ligger i högskolans fastighet Luftspringaren på Saltmätargatan i Stockholm.
Bildgalleri
EIJS lokaler i byggnaden Marubiru Conference Square i stadsdelen Marounochi, Chiyoda-ku, Tokyo, Japan.
Fasaddetalj, HHS Riga (SSE Riga) i Riga, Lettland.
Strelnieku iela 6, vänster, och Strelnieku iela 4a (SSE Riga), höger.
.jpg)
.jpg)
