Skogskommunen Bollebygd återfinns på västra sidan av Sydsvenska höglandet. Närheten till Borås har gjort kommunen till en utpendlingskommun med diversifierat näringsliv.
Sedan kommunen bildades 1995 har befolkningstrenden varit positiv. Efter valen under 2010-talet har de styrande koalitionerna växlat mellan Alliansen och De rödgröna.
Bollebygds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Bollebygds landskommun. 1974 uppgick Bollebygd kommun i Borås kommun. 1995 delades Borås kommun och Bollebygd blev åter en egen kommun.[6]
Skogskommunen Bollebygd återfinns på västra sidan av Sydsvenska höglandet. Genom genom går sprickdalar klädda med sjöar, myrmarker och mindre uppodlade ytor, vilket vilket bildar ett landskap som kan liknas vid mosaik. KlarvattenssjönÖstra Nedsjön, som är en av kommunens största sjöar, är belägen i Härskogens strövområde i västra delen av kommunen. I norr ligger bergsplatånVästgöta fjällar, vars landskap med myrar och fuktiga hedar ger en karg och ödslig karaktär. Som kontrast finns naturbetesmarker vid Gantarås. Vid Nolåns breda dalgång finns öppen odlingsbygd på sand- och lerjordar, precis som vid de branta bergssluttningarna i Söråns dalstråk. Sörån har sitt utlopp från Viaredssjön i kommunens östra delar och passerar ett flertal sluttande forsar i dalgången.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[10] – Bollebygd och Töllsjö.
År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.
Tätorter
I kommunen finns fem tätorter – Bollebygd, Olsfors, Hultafors, Töllsjö och Fjällastorp, varav den sistnämnda tillkom som tätort 2018, då orten passerat 200 invånare. Per den sista december 2020 bodde 66 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna.[11]
Södra delen av kommunen genomkorsas från väst till öst av riksväg 27/riksväg 40 och norra delen av kommunen av länsväg 180 i samma riktning. Från väst till öst genomkorsas kommunen även av Kust till kust-banan som trafikeras av regiontåget Västtågen som stannar i Bollebygd på väg mellan Göteborg och Borås.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Bollebygds kommun 1995–2020[14]
År
Folkmängd
1995
7 973
2000
7 884
2005
8 086
2010
8 375
2015
8 799
2020
9 544
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Blasonering: I svart fält en med grepe försedd kanna av guld.
Vapnet fastställdes ursprungligen av Kungl Maj:t 1955. Det utgår från det äldsta kända sigillet för Bollebygds härad från 1568. Färgerna är samma som färgerna i Västergötlands vapen. När kommunen 1974 upphörde, förlorade vapnet sin giltighet. Sedan PRV ändrat sin praxis angående kommunala vapen kunde Borås kommun 1991 låta registrera det för kommundelen Bollebygd. Sedan denna brutits ut och nya Bollebygds kommun bildats omregistrerades det för denna.
