PROFILPELAJAR.COM

Bengt Holmberg
	Bengt Holmberg
Född	Bengt Olaus Holmberg; 30 november 1904; Masthuggs församling, Sverige
Död	11 augusti 1985 (80 år); Ödsmåls församling, Sverige
Begravd	Västra kyrkogården, Göteborg; kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Göteborgs högskola
Sysselsättning	Språkvetare, universitetslärare
Befattning
	Universitetslektor (1948–); Universitetslektor (1954–)
Arbetsgivare	Katedralskolan; Uppsala universitet (1948–); Uppsala universitet (1950–); Göteborgs universitet (1954–)
Maka	Christina Elisabeth Holmberg; (g. 1933–)
Föräldrar	Olof Holmberg; Ester Charlotta Holmberg
Släktingar	Margit Holmberg (syskon)
	Redigera Wikidata

Bengt Olaus Holmberg, född den 30 november 1904 i Masthuggs församling, Göteborg, död den 11 augusti 1985^[8] i Ödsmåls församling, Stenungsunds kommun, Göteborgs och Bohus län,^[9] var en svensk språkvetare.

Biografi

Holmberg studerade nordiska språk vid Göteborgs högskola och fick sedan en lärartjänst på Högre allmänna läroverket i Uppsala. Han deltog som frivillig i finska vinterkriget. Efter kriget disputerade han 1946 i Uppsala på avhandlingen^[10] Tomt och toft som appellativ och ortnamnselement. I Uppsala förordnades han 1948 till universitetslektor i svenska samt 1950 till docent. När Göteborgs högskola 1954 ombildades till universitet erbjöds han lektoratet i svenska och kom då tillbaka till Göteborg.^[11]

Holmberg gav ut många böcker inom det svenska språket, i språkvård, tal- och skriftspråk, muntlig framställning, rösthygien och uttalsvård, det senare i samarbete med medicinsk sakkunskap. Tillsammans med talpedagogen Margita Liljefors gav han ut Talvård och Att läsa högt, och i samarbete med kollegan Fritz Askeberg böckerna Nusvenska och Svensk prosa som gavs ut i flera upplagor.^[11] Holmberg är begravd på Västra kyrkogården i Göteborg.^[12]

Bibliografi i urval

Talvård, högläsning

Holmberg, Bengt; Liljefors Margita (1977 (första utgåva 1956)). Talvård (8. tr.). Stockholm: Esselte studium. Libris 8347844. ISBN 91-24-10212-1
Holmberg, Bengt; Liljefors Margita (1963). Att läsa högt: handledning i uppläsningsteknik. Scandinavian university books, 99-0103642-9. Stockholm: Sv. bokförl.(Norstedt). Libris 8390206
Holmberg, Bengt (1973). Det talade ordet: handbok i muntlig framställning. Skrifter / utgivna av Svensklärarföreningen, 0345-0090 ; 147. Lund: Gleerup. Libris 8352120. ISBN 91-40-02765-1

Språk

Holmberg Bengt, Askeberg Fritz, red (1966 (första utgåva 1951)). Nusvenska: stilprov från olika sakområden med inledning och kommentar. Scandinavian university books, 99-0103642-9 (2. uppl.). Stockholm: Svenska bokförl. Libris 8079574
Askeberg Fritz, Holmberg Bengt, red (1963 (första utgåva 1955)). Svensk prosa (5. tr.). Stockholm: Sv. bokförl. (Bonnier). Libris 8072654
Askeberg, Fritz; Holmberg Bengt (1963). Ord och stil: uppsatser om ordkunskap och stilistik. Skrifter / utgivna av Modersmålslärarnas förening, 0345-0120 ; 93. Lund: Gleerup. Libris 8072416
Holmberg, Bengt; Ekenvall Verner (1966-). Svenskan i tal och skrift. Stockholm: Norstedt. Libris 1263895
Holmberg Bengt, red (1972). Nusvensk prosa: en antologi. Scandinavian university books, 99-0103642-9. Stockholm: Läromedelsförl. Libris 60152
Holmberg, Bengt (1976). Språket i Göteborg. Svenskt riksspråk i regionala skiftningar, 0562-7710 ; Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 0346-7724 ; 59. Stockholm: Esselte studium. Libris 7225898. ISBN 91-24-26658-2

Referenser

^ [a b] Sigtuna, Sankt Olof och Sankt Per (AB) AIIa:7 (1929-1933) Bild 3050 / sid 293 (AID: v272702.b3050.s293, NAD: SE/SSA/1557), husförhörslängd, läs online läs online, läst: 6 november 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs online läs online, läst: 6 november 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Svenskagravar.se, läs online, läst: 6 november 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Bengt Lundblad (red.), Svenskt författarlexikon: 5. 1961–1965, vol. 5, 1968, s. 176, läs online läs online, läst: 6 november 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges befolkning 1960 (ArkivDigital) AID: r4.p9777974, Sveriges befolkning 1960, Arkiv Digital, läs online, läst: 6 november 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Paul Harnesk (red.), Vem är Vem? Götalandsdelen utom Skåne 1948, Vem är Vem Bokförlag, 1948, s. 441, läs online läs online, läst: 6 november 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Paul Harnesk (red.), Vem är Vem? Götalandsdelen utom Skåne 1948, Vem är Vem Bokförlag, 1948, s. 443, läs online läs online, läst: 6 november 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Dödsannons Bengt Holmberg”. Svenska Dagbladet. 27 augusti 1985. https://www.svd.se/arkiv/1985-08-27/20. Läst 21 mars 2018.
^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
^ Holmberg, Bengt (1946). Tomt och toft som appellativ och ortnamnselement. Studier till en svensk ortnamnsatlas, 99-0382294-4 ; 4Skrifter / utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning, 99-0440828-9 ; 17. Uppsala. Libris 425801
^ [a b] Åke Åkerström (1 september 1985). ”Minnesord Bengt O. Holmberg”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1985-09-01/20. Läst 21 mars 2018.
^ ”Holmberg, Bengt Olaus”. SvenskaGravar.se. http://www.svenskagravar.se/gravsatt/68200134. Läst 11 december 2022.